 |
| Tågstationen i Denali |
Igår tog vi oss med vacker, åtta timmar lång tågresa från Denali till Anchorage. Jag har normalt inte mycket till övers för tåg men det där var helt klart uthärdligt. Åt god laxsoppa och försökte ta lite konstnärliga bilder genom regniga tågfönster. Det regnar osedvanligt mycket i det här landet och jag blir mer och mer fäst vid mina gummistövlar. Här i storstaden får jag nog vänja mig av med att ha på dem när man går ut och äter middag i alla fall, men överlag är det inte överdrivet uppklätt här.
 |
| Utsikt från regnigt tågfönster |
Tur med vädret hade vi i alla fall när vi åkte in i nationalparken för vilt-spaning i förrgår. En heldagsutflykt med fina vyer över Mt McKinley, eller åtminstone kringliggande lägre berg. Såg dessutom en ung älg, snöfår och, mest spännande av allt, en grizzly bara tiotalet meter från bussen. Liksom sina mänskliga landsmän är djuren här sociala och oskygga. Varken älg eller björn tog notis om en busslast exalterade turister. De posade lite, tittade rakt på oss och mumsade sedan vidare i blåbärsriset.
Nu är vi som sagt i Anchorage i tre dagar. Skönt att vara i en storstad med gångmöjligheter (eller superbillig taxi) och slippa Denalis Kafkainspirerade transportsystem som gav oss nervösa sammanbrott mer än en gång. Här i storstan, som faktiskt känns rätt liten (300 000 inv) bor vi på ett sunkigt hostel där vi för närvarande varken lyckas få värme eller internet på rummet. Nåja, det kunde vara värre. Känner livsandarna återvända av stor(nåja)stadens puls. Även här verkar alla vänliga och sociala. Kände oss nästan som kändisar igår när folk hälsade på oss på gatan och frågade om vi behövde hjälp när vi stod där med kartan. Sitter nu på ett fik med gratis wifi sedan någon timme. Har fått påfylling på mitt blaskiga kaffe och på frågan om det är ok att vi sitter kvar ett tag trots att vi ätit upp vår mastiga frukost svarar servitören: Ni får sitta kvar till stängning om ni skulle vilja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar