Drömresan äntligen bokad!

Höst, vinter och mörker i all ära. Jag har antagligen en släng vampyrblod i ådrorna för jag får en närmast manisk energiboost nu efter vintertidsomställningen och de långa, mörka kvällarnas inträde. Eller så är det bara det att man får gå upp i ”normal tid” istället för en timme tidigare. Sommartid är för morgonmänniskor!

Men man vet ju att energin kommer börja tryta efter nyår, och en vinterresa till solen är av största vikt. Så länge jag kan minnas har jag velat åka till Colombia, och så länge jag kan minnas har denna önskan bemötts med ”Är du galen?” eller något liknande mer inlindat uttalande från dem jag försökt övertala att åka med. Döm då om min glädje när jag äntligen hittar en väninna som har samma drömresmål, och dessutom har spanska som modersmål. Mycket praktiskt!

Varför i hela fridens namn vill man då åka dit!? Man kommer ju att bli rånad och drogad och kidnappad stup i kvarten. Hemskt opraktiskt, eller? Det grundar sig väl egentligen i en helt ovetenskaplig undersökning att alla som varit där verkar tycka det är fantastiskt. Både folk jag har pratat med och det jag har läst mig till ger idel positiva signaler. Man blir ju nyfiken när alla som inte har varit där har en så diametralt motsatt bild av ett land mot alla som har varit där. Jag måste bilda mig min egen uppfattning helt enkelt. Det är bäst att ta det säkra före det osäkra. Tömma kontona på allt utom det nödvändigaste, lämna värdesaker hemma (får vänta med att köpa ny mobil till efter resan), se över försäkringar och vaccinationer, ta kopior på pass och kort. Samt se till att försöka röra sig i ”rätt” områden väl på plats.

Just nu är det som oroar mig mest att vi har 50 minuter på oss att byta plan i Amsterdam. Jag är skeptisk, men Air France indiska telefonsupport påstår att det går utmärkt. Vad nu de vet om europeiska flygplatser… Dessutom vill AF ha över 500 kr/person (enkel väg) för att checka in bagage, som ju definitivt ändå inte kommer att hinna med bytet. Hm, vi har inte bokat på bagage än, men två veckor i Colombia med bara handbagage känns onekligen hard core. Drygt två månader kvar till avresa (20 januari) så får klura på detta.

Halloweenpyssel i Sverige och utomlands

Liksom julbelysning och semlor har firandet av Halloween spritt ut sig under en allt längre tidsrymd sedan det kom till Sverige. Det är förståeligt. Så här års griper vi efter varje halmstrå att lysa upp tillvaron. En annan anledning är att ingen begriper när högtiden egentligen ska firas. Svaret är 31 oktober, men eftersom den dagen ofta ligger mitt i veckan firar man antingen helgen innan eller efter, eller både och.

Jag är inte mycket för att klä varken ut eller upp mig, men man måste ju ta seden dit man kommer. I Nordamerika är Halloween en stor grej som engagerar både stora och små. Här är ingenting halvhjärtat och på plussidan är att man kan klä ut sig till precis vad som helst. Det behöver inte vara något skräckinspirerat, som nästan alltid är kravet här hemma. Problemet när man reser eller bor utomlands är att man ju sällan har med sig de där lustiga/extrema kläderna som kan vara en bra grund i en utklädnad. Inte heller kanske man känner för att köpa någon avancerad kostym som sen ska slängas eller släpas med hem.

Till gårdagens firande kompletterade jag Halloween-ormen med ett par matchande skor också!

Det mest extrema jag hade med mig när jag bodde ett år i Kanada och sedermera skulle fira Halloween där var ett par ormskinnsmönstrade byxor. En topp i matchande mönster införskaffades och Halloween-ormen var född. Den har sedan dykt upp även i Sverige, senast igår, eftersom den har fördelen att den kan passa in på det svenska läskighetstemat också, för de med ormskräck i alla fall!

Utklädningsproblemet upprepade sig när jag bodde i Riga för ett par år sedan. Även där råder dock helt fri utklädnad så jag lät fantasin flöda. Hur minimera klädinköp och ändå maximera originalitet? Använd vad naturen har att ge, blev lösningen. Grannskapet var fullt av vackra höstlöv. Jag skulle klä ut mig till en lönn!

Jag detaljstuderade träden och fann att de var

En lettisk höstlönn!

mer grå än bruna. Grå byxor hade jag redan och matchande tajt polo inköptes. Sen var det bara att plocka löv och trä upp på långa girlanger som jag draperade mig själv i. Fördelen med denna utstyrsel var att även den kunde återanvändas till svenska fester (med hjälp av lite göteborgshumor). Jag tog helt enkelt med mig ett plastgevär, och så var jag ”lönnmördare”…