De senaste två veckorna har jag
haft nöjet att ha två Sverigebesök efter varandra här. Först min bror och sedan
min moster. Med den roliga bieffekten att jag har fått turista i "min egen stad"
och hitta sevärdheter som roar både mig och respektive besökare. Med en vecka kvar
till hemresan har jag stark ångest över allt jag inte hunnit se i detta lustiga
lilla land, utan att kunna sätta fingret på exakt vad det är, men det är säkert
massor jag har missat! Två sevärdheter till är nu avbockade i alla fall. Tog
med bror till Rigas ölmuseum och moster till botaniska trädgården.
|
Är det ett koncentrationsläger, ett fängelse? Nej det är ett bryggeri |
|
Vägg i vägg med ovan ligger de uppfräschade lokalerna med museet. Här står David och Johan framför de gamla öltankarna |
Ölmuseet ligger en knapp
halvtimme med spårvagn norr om gamla stan. Varför så långt bort? Jo, det är
inrymt i de faktiska lokaler där man fortfarande brygger den goda Aldaris-ölen
och museet visar bland annat hur lokalerna såg ut på 30-talet när bryggeriet
först öppnade. Vi såg genom glasfönster hur det moderna bryggeriet såg ut men
fick inte gå in. Tror man måste boka guidad visning. Det är ett litet och helt nytt och
fräscht museum som öppnade tidigare i år. Roligt att se de gamla
industriområdena på nära håll. Byggnaden bredvid detta toppmoderna stod helt
övergiven med rostiga trappor och gistna dörrar på glänt. En fantasieggande utsikt medan man drack sin öl (som ingick i biljettpriset) i museets bar.
Veckan efter blev det som sagt
utflykt till den mer närbelägna
botaniska trädgården. Egentligen kan man gå dit
från oss på en dryg halvtimme men sen ska man ju gå runt i den stora trädgården
också så vi gjorde nog rätt som åkte kollektivt. Kanske var det något sent på
säsongen för ett besök där. Man kunde ana en fantastisk blomsterprakt varav en
del kämpade på i höstrusket. Men de fina höstfärgerna uppvägde de delvis
vissnade blommorna. Dessutom fick vi (nästan) närkontakt med en mullvad! Vi frågade
oss just var alla små jordhögar kom ifrån när en av dem började röra på sig.
Mullvadar är inte mycket för att visa sig men mycket aktiva under jord. Sen
fanns det också ett enormt växthus med ständig grönska av olika slag. Charmigt
vildvuxet. "Rör inte växterna" stod det på skyltar men det var
lättare sagt än gjort när de ohämmat vräkte sig över den smala gång man skulle
hålla sig på. Där det var som högst i tak sträckte sig palmer och fikusar
säkert 20-30 meter upp och hotade nästan spränga glastaket. Otroligt att de
kunde bli så frodiga i detta lite trånga och faktiskt ganska svala hus.
|
Här kämpas det på. Gula blommor i botaniska lyser ikapp med höstlöven. |
|
Snygg plantering i rosa toner som gör sig bra även i mitten av oktober. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar