Det var drygt 20 år sedan jag var i Amsterdam sist, så nu var det hög tid igen! På Norwegian-flighten ner på fredagsmorgonen känns det som om jag är den enda över 25. Det är tydligen hit svenska ungdomar reser för att festa och röka på. Cannabisröken ligger mycket riktigt tät över stan och affärsinnehavare är inte sena att profitera på hungriga, höga turister och säljer snabba kalorier ofta i form av goda sötsaker i vart och vartannat hörn. Den zombieaktiga turistgruppen funkar sämre med stans galna cyklister som betraktar hela stan som sin privata autobahn. Jag har faktiskt aldrig sett så snabba cyklar! Inte bara män i lycra. Alla här har smala hjul, ständigt handen på ringklockan och turisthat i blick. Ösregn och höststorm stoppar dem inte heller. De är riktigt hardcore.Förutom all cannabis och alla cyklar fattar jag omedelbart tycke för den här stan. Det har nog att göra med att vi inte bor i centrum utan i Amsterdam Oost som är en supermysig stadsdel bortom turiststråken men ändå på gångavstånd till allt. Hotellet Social Hub är verkligen just det med flera barer och sociala utrymmen men ändå det kanske tystaste hotell jag någonsin har bott på. Fråga mig inte hur det går ihop. Industriell stil med rå betong i taket men heltäckningsmatta på golvet. Trots att vi bor precis vid hissarna hör man inte ett knyst från andra gäster.Vi hann prova två lokala restauranger, en vegansk (Hearth) och en sushi (Sushi Fanatics), båda utmärkta. Amsterdam är inte billigt men inte heller hysteriskt dyrt. Man blir ju glad när en öl kostar 4-5 EUR, tills man inser att de har för vana att servera dem i ibland så lite som 15 cl-glas. Och trots att man skryter om att ha ett av Europas bästa kranvatten står vatten alltid på menyn och kostar uppemot 5 EUR flaskan. Jag tror man explicit måste be om att glas kranvatten. Då kan man om man har tur få sig en shot vatten till sin lilla öl. Frukost ingår inte på hotellet men det är inga problem i denna stad där det verkar finnas nästan lika många mysiga brunchställen som cyklar. Stärkta av nespresso på rummet, goda brunchmackor och medhavt vatten tar vi oss an museiutbudet. Har förbokat biljetter till Anne Franks hus mitt i gamla stan. Med audioguide lotsas man igenom huset där Anne och familjen gömde sig 1942-44 och där hon skrev den berömda dagboken. En så gripande historia och sådan tur att hennes far överlevde och kunde göra Annes ord och upplevelser odödliga efter kriget.
Mindre gripande är Stedelijk, museet för modern konst. Lite tjatigt med konstnärer som beklagar sig över samtiden på temat postkoloniala strukturer, könsmaktordningen eller klimatkrisen. De historiska delarna på övre våningen med konst och design från 50-talet och framåt är mer sevärda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar