När jag och sms-funktionen var i vår ungdom skrev jag alla
sms med stora bokstäver. Funktionen med att byta mellan stora och små var
krånglig. Det var tillräckligt jobbigt att knappa fram alla bokstäver med bara
nio knappar. Sen fick jag lära mig att det där betydde att man ”skrek”, och vid
det laget hade jag väl ändå skaffat någon modernare lur, men fortfarande är vi
långt från smartfånarnas tidevarv. Sen började det här med tre prickar. Var och
varannan sms-mening avslutades med dessa förhatliga prickar och tjejgängen satt med pannorna i djupa veck. Tre prickar från en kille kunde betyda precis
vad som helst. ”Ska vi ta en drink…”, ”Kul att ses sist…”, ”Ha det så
bra…” Tolkningsmöjligheterna var oändliga. Sedan kom smileysarna, det vill
säga: :), :( eller ;). Då blev det lite lättare. Avsändaren var antingen
mystisk …, glad :), ledsen :( eller flirtig ;). Inga konstigheter, och där
någonstans i den tekniska revolutionen hamnade jag i åldern då man slutar
analysera sms. Vilket var en himla tur för sen hände det grejer. Textmeddelandena
började så smått fyllas av bilder, så kallade emojis. För en ordnörd som mig är de fullständigt
obegripliga. Jag ser ju vad de föreställer, men hur använder man denna betydelse
i ett sms? Ibland tänker jag att jag ska ta tjuren vid hornen och i alla fall infoga
en smiley, som inte består av kolon och parentes. Men jag räknar till minst nio
(!) glada gubbar. De skrattar med eller utan tårar. Med stängda eller öppna
ögon. Så tänderna syns, eller inte. Med huvudet på sned. Vad är betydelseskillnaden?!
vill ju vän av ordning gärna veta. Jag börjar känna mig som om jag har
aspberger. Jag kan inte läsa av dessa gula gubbars känslor, och hur speglar de
mina känslor över ett skojigt sms, och hur tolkas de av mottagaren? (Ok, rättelse
till det nyss skrivna. Var just inne på min whatsapp-app för att kontrollräkna,
och där finns ett 20-tal glada gubbar till…) Och detta är bara de leende och
skrattade symbolerna. Det finns också ett otal andra ”känslor”. 20 nyanser av
arg så klart, men även några som antingen gråter eller svettas, oklart vilket,
och några som är blå i pannan (huvudvärk?). Sen spårar det ur fullständigt och man
hittar allt från en glad bajskorv till en glad alien. I mitt stilla sinne
funderar jag på när och hur jag skulle kunna använda dessa. Roliga att bläddra
bland är också alla övriga bilder. Allt från yrken till sporter, mat, fordon
och byggnader finns representerade. Det är en helt ny värld, men jag förstår
fortfarande inte riktigt hur man skulle kunna kombinera begripliga meddelanden
med deras hjälp. Utrymmet för missförstånd känns däremot oändligt. Jag har
vågat mig på att lägga till en julgran i julhälsningar och champagneglas i
nyårshälsningar men allt därutöver känns som djupt vatten. Jag är nog helt
enkelt för fyrkantig för detta flummiga kommunikationssätt. Dock fick jag 16
rätt på denna frågesport om emoji-betydelser, så det kanske finns hopp! Vore
också bra om Comviq-reklamen fortsätter med sin roliga ”kurs” i ämnet. Sen finns det alltid emojipedia.org, där vissa frågetecken rätas ut.
En bild säger mer än tusen ord sägs det och det stämmer nog, frågan är bara vilka tusen ord...
Död, döende eller bara trött? Väldigt förvånad kanske? Någon som blev så överraskad att hen fick en hjärtattack? |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar