fredag 27 januari 2012

Städandets diskreta charm

Häromdagen kom det upp ett schema i min trappuppgång. ”Städschema” stod det. ”Jaha, varför ska jag veta när det städas?” tänkte jag. Men det är väl bra, och så tänkte jag inte mer på det. Sen fick jag mina onda aningar och bestämde mig för att det är nog bästa att titta närmare på det där ändå. Mycket riktigt. Där är alla lägenhetsinnehavare uppskrivna snyggt och prydligt varannan vecka. Även mig har de hunnit få med... Liksom en lista på vad som ska städas; trappuppgångar, hiss, tvättstuga och vad det nu är. Tyvärr, eller vad man nu ska säga, är jag uppskriven den vecka jag är bortrest. Hade jag varit stadd vid kassa hade jag nog hyrt in nån städare att fixa mitt pass, om det inte är helt politisk inkorrekt nu när man bor på Söder. Men nu lutar det åt att jag försöker byta vecka med någon granne istället. Eller är det någon som känner för att låna min lägenhet medan jag är borta, mot städning av trapphus?
Trots min aversion mot att städa måste jag säga att jag gillar tilltaget. Det måste ju ändå vara en rätt bra besparing för vår konkursmässiga förening. Och det har inget drag av de gemensamma städdagar man upplevt tidigare: ”Kryssa i vad du kan göra och så grillar vi korv och har det mysigt tillsammans sen.” Varpå alla under 50 drar för gardinerna eller åker ut på landet den aktuella helgen, och alla tanter med rollatorer stapplar runt och petar ner vårlökar i buskarna och beklagar sig över ungdomens bristande engagemang.
Nej, jag städar gärna så länge jag får göra det själv och på någorlunda valfri dag och tid. Har för övrigt börjat dammsuga nästan dagligen hemma. Det har dels att göra med skräcken för en eventuell invasion av mal och silverfisk och dels med att jag har blanka, vita linoleumgolv i hela lägenheten… Jag funderar på att skaffa något mer dammfärgat framöver.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar