Utsikt från vår lägenhet i hotell Moonflower, Alanya. |
Liksom föregående land har även Turkiet starka band
till Sverige. Många turkar i Sverige, många svenskar i Turkiet. Detta är
speciellt tydligt på de stora turistorterna, varav jag bara har besökt en:
Alanya i september 1999. Överallt såldes ”svensk pizza”, menyer på svenska så
klart, och alla försäljare kunde minst några fraser på svenska. Vi hade en
väldig tur när vi åkte dit på en sista-minuten-resa och blev inkvarterade på Vingresors
flaggskeppshotell på orten. Frukost ingick visserligen inte men vi nöjde oss med
de fräscha lokala grönsakerna, brödet och yoghurten som intogs på vår balkong. Den
enda sevärdheten på orten är 1200-talsborgen uppe på kullen, annars kretsar det
mesta kring stränder, shopping och barer. Andra gången jag var i Turkiet,
Istanbul hösten 2006, blev det desto mer sevärdheter och kultur. Här finns
verkligen hur mycket som helst att se och göra. Åka båt kors och tvärs över
Bosporen är en höjdare, eller så promenerar man över, via bron med mängder av
fiskare och små restauranger. Fisken är så klart oslagbart färsk och god. Topkapi-palatset
och Hagia Sofia är två av många fascinerande byggnader med bra utställningar.
Alla marknader och shopping i Turkiet är en sevärdhet i sig. Man måste vara beredd
på att pruta massor och dricka massa hett äppelte!
Endast Turkiet turkiskt kaffe har! Avnjuts hett i små koppar. Här på något café i centrala Istanbul. |
Åka tillbaka? Absolut! Skandal att jag inte varit här
oftare. Istanbul är en favoritstad som funkar året runt tror jag, medan södra Turkiet
lämpar sig mer för senhöstsemestrar, eller kanske tidig vår. I september var
det fortfarande på gränsen till för varmt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar