Efterlängtat resande i coronatider

Utsikten från Gällnö krogs brygga; svanfamiljer,
prunkande grönska och vita knutar så långt ögat kan nå

Efter fyra förlorade månader av noll resande var jag överdrivet exalterad över att få packa weekendväskan igen, inte bara en utan hela två gånger inom loppet av en vecka! Ni må tro att glädjen stod högt i tak här hemma. Först en midsommarutflykt till Gällnö. Nyheterna fylldes av bilder på Waxholmsbolagets strandade resenärer, och ett tag övervägde vi att campa på kajen för att säkra en plats på 10-båten ut till skärgården, midsommaraftonens morgon. Men ingen nämnde att problemet enkelt kan lösas genom att förbeställa biljetter på privatägda Cinderella. Varför man inte kan förboka på Waxholmsbåtarna kan jag inte svara på. Väninnan var ändå i tid och tog plats i solen mitt emot två trevliga äldre damer på väg till varsitt firande på Sandhamn. Vi klev av lite innan och tillbringade tre fantastiska dagar på

Midnattssol efter stillsam midsommardagsmiddag

idylliska Gällnö i en väns sommarstuga. Först sedvanligt halvkaotisk men trevlig midsommar med alltför sen lunch följd av överförfriskade bad och försök till lek- och tävlingsmoment. Den påtänkta grillmiddagen blev snarare en vickning framåt midnatt. Sedan det härliga lugnet när de flesta åkt hem och vi var fem pers kvar för avslappnad grillmiddag i rimlig tid dagen efter. Som grädde på moset fick vi alla skjuts hem med värden söndag kväll och trafiken flöt otroligt nog på smidigt hela vägen in från Värmdö. Jag kom senare på att ingen ju numera behöver åka hem en söndagskväll när det ska bli +30 hela veckan. Man jobbar hemifrån, det vill säga från sommarstugan.

Utanför Sjökrogen

Redan efter två nätter hemma var det dags för nästa resa: en tv-inspelning i Göteborg. Tåg och Göteborg är inga favoriter men till och med denna kombination såg jag fram mot. Så svältfödd är jag på resor. Nog för att SJ sprider ut passagerarna så man har minst ett ledigt säte vid sig, men frågan är om det hjälper när alla sitter och hostar järnet rakt ut i tre timmar. Förhoppningsvis berodde allas luftvägsproblem på att ac:n var inställd på ca 10 grader… Så nej, min inställning till tåg blev inte bättre. Men ok, Göteborg i strålande sol och 30 grader är acceptabelt. Överfulla spårvagnar vägdes upp av halvtomma skärgårdsbåtar, som dessutom ingår i kollektivtrafikbiljetten. Generöst! När man tröttnat på att åka båt ska man passa på att äta skaldjur så klart. Valet föll den här gången på Sjöbaren i Haga, lite som Söder i Stockholm med kullerstensgator, äldre hus och billiga barer. Där intogs ett dignande fat av gratinerade havskräftor på den mysiga innergården, som även hade besök av en liten råtta, men sånt får man räkna med i gamla trähus.