Vitryssland (Minsk)

Leninstatyn framför parlamentsbyggnaden i centrala Minsk

Futuristiskt bibliotek i stadens utkanter.
Lagom mycket folk för min smak i den här stan som ni kan se!

Jag gick från att vara lätt skeptisk till Östeuropa till ett inbitet fan under mitt halvår i Riga. Hade jag kunnat hade jag helst åkt till en ny gammal Sovjetrepublik varje helg. Nu blev det inte så men en av de mest närbelägna, och komplicerade då de kräver visum, hann jag i alla fall med när Ninna var på besök. Många turer till vitryska ambassaden hann det bli. De var väldigt effektiva faktiskt och till slut fick vi visum på 24 timmar. Det var bara vi som inte hade alla pass och papper i ordning. Minsk ligger bara några timmar med buss eller tåg från Vilnius som i sin tur är fyra timmar från Riga. Väldigt stränga gränspoliser granskade våra visum med lupp (bokstavligen) på sista tågsträckan, men in kom vi, och i själva Vitryssland var alla mycket vänliga och hjälpsamma. En halv bröllopsfest engagerade sig i att visa oss vägen till en cool bar, en gumma som sålde frukt hjälpte mig när jag hade gått vilse i ett förortsområde. Dock talade hon bara ryska så det hela resulterade i att jag gick ännu mer vilse innan jag fick hjälp av en engelskkunnig kille som visade mig tillbaka till t-banan. Här i Minsk är man inte mycket för att riva gamla statyer. Sovjets största Leninstaty står fortfarande kvar, men kommersen pågår för fullt under hans fötter i underjordiska gallerior med shopping som inte lämnar något att önska vare sig i mat- eller klädväg. Tyvärr finns även KGB kvar, under samma namn och allt…

Åka tillbaka? Om man flyger in i landet är det numera tydligen visumfritt. Goda nyheter! Vill gärna åka tillbaka. Hann inte med all shopping och alla coola barer vi ville sist.