söndag 26 januari 2014

Dag 2: söndagsstängt

Efter gårdagens promenad och strandsejour ser vi nu båda, åtminstone delvis, ut som nykokta kräftor. Har således försökt hålla oss i skuggan, förutom ett par simturer förstås.
Vi lärde oss den hårda vägen att alla affärer är söndagsstängda här. Fick köpa vatten på restaurangen istället: 7 euro för två flaskor. Hm. Borde ha anat oråd då stranden inte var folktom när vi kom ner utan befolkad av små gäng glada, indiska gästarbetare. Till och med de är lediga. Kul för dem, mindre  kul för den som inte vill bli ruinerad på sina vatteninköp.
Lokalbefolkningen har använt den lediga dagen till att gå i kyrkan (det ligger en precis bredvid oss) samt dricka alkoholhaltiga drycker på stranden. Främst öl men också någon hembrygd variant av palmernas jästa blomknoppar. Vi blev bjudna på detta av hotellägarens son när vi hängde i skuggan vid hotellets stranddel.
Har ännu inte växlat mer än ett hej med andra turister men lokalborna är desto pratsammare. Börjar få koll på personalen här. Ägaren bor i huset bredvid oss, med sin nya kvinna. Hans ex är anställd som någon typ av manager och hans son bor i stranddelen och ordnar dyk- och fiskeutflykter. De ser ut som fransmän och talar flytande franska och engelska. Annars är språket här kreol, en slags förenklad franska, omöjlig att förstå för den oinsatte. Tur att alla kan engelska!

lördag 25 januari 2014

Första dagen på Praslin

Efter 24 timmar i landet finns det än så länge inget ont att säga om Seychellerna. Stränderna är minst lika vita som på bilderna och vattnet lika kristallklart blått. Temperaturen behagliga 26-28 i luften och möjligen någon grad mindre i vattnet.
Vi har svårt att förstå hur vi lyckats få så bra boende för en så relativt billig peng. Vi har en hel villa till vårt eget förfogande: kök, vardagsrum, tvättstuga, terrass samt inte mindre än två sovrum med varsitt badrum. Här skulle man lätt ha kunnat bo fyra personer. I anslutning till det lilla hotellet, bestående endast av två "villlor" till förutom vår, ligger en utmärkt restaurang där vi igår åt en fantastisk skaldjurspizza och imorse serverades frukost: valfria ägg med bacon, toast och färsk frukttallrik.
Stranden är mindre än 100 meter bort. De timmar vi var där idag var vi helt ensamma, tills hotellägaren kom ner och presenterade sig och bjöd in oss att titta på hotellets nybyggda del precis på stranden, snart öppningsklar.
Alla lokalbor är mycket vänliga. Så många andra turister har vi faktiskt inte sett än. Är tydligen lite lågsäsong mellan nyår och februari av någon anledning. Kanske är folk panka? För speciellt billigt är det inte. Å andra sidan är det inte dyrare än hemmma, snarare mer prisvärt. Middagen igår: Två (fantastiskt goda) pizzor, öl, färsk juice, vatten, gick på under 300 kr.
Har inte kommit på hur man lägger upp bilder via luren (HTC) på bloggen. Tips mottages. Tills vidare får alla glada bloggläsare nöja sig med text och fantasi. Kanske kompletera med Google. Grand Anse heter "vår" strand. Men den är finare i verkligheten!

torsdag 23 januari 2014

Snart är snö bytt mot sand!

Nu bär det strax av på 2014 års första resa. Känns inte helt fel. För hur mycket jag än älskar snö och mörker så har även jag lite svårt för denna råa, fuktiga kyla som har dominerat den senaste veckan. Imorgon eftermiddag anländer vi (jag och pojkvännen) till betydligt varmare men minst lika fuktiga Seychellerna för en åtta dagars upptiningssejour. Håller bara tummarna för att regnet ska hålla sig till skurar, som det ju brukar göra i dessa tropiska regioner, och att värmen inte blir alltför tryckande. Bor i alla fall på gulligt hotell där luftkonditionering ingår: Villa des Alizes
Efter att Ethiopian Airlines fräckt nog ändrade tid på en flight får vi nu en väldig massa flighter för pengarna för att hinna fram i tid: Stockholm-Frankfurt-Addis Abeba-Mahe och sedan inrikesflyg till lilla ön Praslin där vi ska bo. Blir spännande att se Etiopien också, om än bara ett par timmar på flygplatsen, och sedan samma procedur på vägen hem, men då slipper vi förhoppningsvis omvägen över Frankfurt.
Oklart hur pass bra internet det finns där på paradisstränderna, så bli inte oroliga om radiotystnad uppstår den närmaste veckan. Lovar att lägga upp bilder i efterhand i så fall. Men något sånt här är vad vi hoppas på:


Och så här blir helgens väder

fredag 17 januari 2014

Rätten till deltid

Äntligen fredag. Äntligen snö. Det artar sig. Sitter här framför gasugnen med en kopp kaffe. Det låter kanske inte så roligt, men den är en utmärkt värmekälla. Firar dessutom ett år som fredagsledig! Den officiella förklaringen (officiell även i mitt huvud från början) var att jag ville ha möjlighet att ta andra jobbuppdrag. Men ärligt talat: Hur kul är det att jobba fem dagar och 40 timmar i veckan? Oavsett hur mycket man gillar sitt jobb är det ett ganska omänskligt upplägg. Det här med fyradagarsvecka har varit en enorm livskvalitetshöjare, minskade inkomster till trots. Inte behöva planera och be om ledigt för att resa bort en långhelg. Kunna vara ute/uppe sent på torsdagarna om man vill. Uträtta ärenden utan stress på fredagarna. Ha tid att fika med andra lediga vänner, promenera, ta hand om sig själv, med en kaffe framför ugnen till exempel!

Det talas mycket om rätten till heltid men vad hände med rätten till deltid? Välbetalda deltidstjänster växer inte på träd och har man inte eget företag som jag är det inte alls lätt att bestämma över sin egen arbetstid. Under hela 1900-talet ökade antalet semesterveckor, och arbetsdagarnas längd minskade, men sen tog det stopp. Nu är det bara vänsterpartiet och knappt ens de som säger något om minskad arbetstid. De har i alla fall haft den goda smaken att ta fram en rapport i frågan. 11-12 miljarder skulle det kosta att genomföra 30-timmarsvecka med bibehållen lön. Man undrar om det ens skulle kosta så mycket. Jag tror snarare att många skulle bli MER produktiva av kortare dagar. Tänk på all sjukfrånvaro som säkert skulle kunna undvikas. Det säger ju sig själv att man blir friskare med mer vila. Och sedan alla andra samhällsekonomiska vinster på det: Minskad trängsel i kollektivtrafik och trafik, kortare dagar på dagis, mer tid för konsumtion, färre arbetslösa, med mera, med mera.

Varför tog det stopp vid åttatimmarsdagen? Hur många tycker det är helt optimalt att jobba just åtta timmar om dagen, exklusive lunch!? Räck upp en hand. Sedan finns det företag som går mot strömmen. Den här artikeln om konsultbolaget som redan tillämpar sextimmarsdag blev i veckan en av SvDs mest delade, vilket väl ändå visar att intresset finns där ute...

tisdag 7 januari 2014

God gris på tidlöst Hornsgatshak

Firar snart tvåårsjubileum som Söderbo och ändå finns det en uppsjö av lokala hak som jag inte har besökt. Dels beror det på att det hela tiden öppnar nya mer eller mindre übertrendiga ställen med surdeg och ekologiskt kaffe upp över öronen men sen får man inte glömma de ”sunkställen” som glädjande nog håller greppet om åtminstone Hornsgatan. Glädjande för att de flesta av dem snarare är opretentiösa än sunkiga. Jag skulle nästan kunna gå så långt som att säga att Hornsgatan kan vara Stockholms mest underskattade restauranggata. Ett stenkast från mig kan man till exempel få utmärkt indisk eller thailändsk mat på Ellora respektive Thailändska Tigern. Igår var jag på premiärbesök på ”finpizzerian” Rimini och åt deras underbara hemfriterade mozzarella till förrätt.
Men helgens mest minnesvärda var nog ändå snabblunchen på restaurang Corso. Å ena sidan kanske de dammiga fönstren med plastblommor och det faktum att majoriteten av stammisarna i ärlighetens namn verkar ha lite problem med alkoholen kvalificerar den till ett typisk sunkhak med stort S, men å andra sidan är det varken inrökt eller otrevligt på något sätt (åtminstone inte under vårt besök kl. 16 en söndag). Det hela påminner snarare om att vara hemma hos mormor, med den lite 50-talsinspirerade inredningen och den vällagade maten. Den vänlige mannen i baren ber om ursäkt för att menyn är begränsad när vi dyker upp. Gris är tydligen temat för dagen och vi väljer fläskschnitzel samt grillspett på fläskfilé, båda generöst ackompanjerade av frasig pommes och bearnaise som smakar hemlagad. Till spettet dessutom en mycket god paprikaröra. Allt detta kostar vad ett par kaffe med surdegsfrallor skulle ha kostat oss på ett mer nyöppnat ställe. Vi är de enda gästerna under 60. Det är som en tidsmaskin till tiden innan skägg med sotarmössor invaderade stadsdelen.

torsdag 2 januari 2014

Reseåret 2013

       Långgrunda stränder på bilfria Koh Phi Phi                    
Nyårslöftet inför 2013 var att resa mer och jobba mindre. Med facit i hand måste jag säga att det lyckades ganska bra. Jag lyckades förhandla mig till en fyradagars arbetsvecka redan i januari förra året och har varit på sju mer eller mindre långväga och långvariga utlandsresor.
Operahus, eller dylikt, på sedvanlig shoppinggata i Stuttgart

Det började med en vecka i Thailand i slutet av januari. Mestadels effektiv soltankning på idylliska PhiPhi men även en snabb visit till galna Patong. Fortsatte med en helg i Stuttgart, Tyskland, i mars. Trevligt ställe, men det ska erkännas att alla dessa centraleuropeiska städer är till förvirring lika. Insåg det när jag tittade på någon turistvideo från München häromdagen. "Är det inte Bryssel? Nej, Wien. Lübeck? Geneve? Nej, just det, då ska det vara ett berg i bakgrunden." Passade i alla fall på att dricka bra och billigt Riesling där i… Stuttgart var det ja.
Sen var det tv-mässa, och lite ledigt, i Cannes i april. Kallt så in i Norden. Strandpartyna bedrevs med kappa och halsduk, men desto mer tid över för shopping, nu när inte stranden hägrade!
Påskliljor i Cannes
 
Promenad mot strand i Mariehamn, för vila efter midsommar
Till midsommar blev det en utflykt till Åland, som väl kanske inte ens räknas som utomlands. Höll snarare på att ta med Gotland på utlandslistan: Exotisk natur, svårbegripliga infödingar och dyrt som skjortan att ta sig dit.
Strandpromenad i Barrow. Jag har hittat ett valben
I slutet av augusti drog vi iväg på stora USA-resan: Från snö i nordligaste Alaska till soliga San Francisco på fyra veckor. Ett jäkla kuskande. Kallt och regnigt större delen av tiden, men en obetalbar upplevelse. Skulle gärna åka runt mer i vänliga Alaska, fast kanske då mitt i sommaren eller mitt i vintern så att vädret är lite mer ”ordentligt”. Finns inget jag hatar så mycket som regn.
Intensiv gatukommers i gamla Jerusalem
I oktober var det dags för jobbresa till Israel och daglig pendling mellan Jerusalem och Tel Aviv, vilket kulturmässigt känns som att pendla från Kabul till Miami, fast på en timme. Kontraster som tar andan ur en. Det var inte första och förhoppningsvis inte sista gången jag åker dit!
Avslutningsvis blev det en helg i Riga i november. Snubblade runt på regnvåta kullerstenar bland oerhört vackra hus, och åt karp för första gången. En intressant upplevelse kantad av ben…






måndag 30 december 2013

Mellandagarnas diskreta charm...


Att spritsa pepparkakor
Julaftonen ägnades bl.a. åt min nya hobby:
 Att spritsa pepparkakor.


Så är då första delen av ”julhelgen” avklarad. Kvarstår gör bara nyår och trettondagen innan det rullar på som vanligt igen. Diverse hjälplinjers telefoner har tydligen gått varma. Tacka f-n för det. Själv höll jag på att få ett nervöst sammanbrott redan på juldagen. Inte på grund av någon familjekris eller självmordstankar. Tvärtom är julen för mig (till skillnad från för många andra verkar det som) ett under av lugn där julaftons dag spenderas ensam med bak, paketinslagning och annat pyssel och avslutas med god middag hemma hos faster. Jag avundas inte de familjer där svärföräldrarna står med fingrarna i grytorna medan sockerstinna barn springer runt som flockar av duracellkaniner. Jag slipper till och med Kalle Anka, bara en sådan sak. Det är livskvalitet det!
På juldagen är jag med andra ord oerhört utvilad och redo att möta livet utanför det skinkvarma köket. Men det är tydligen inte resten av samhället. Fick oroväckande samtal från min bror redan vid juldagens lunch. Han hade försökt gå till gymmet och till McDonalds, båda var stängda! Okej, chockerande, men pizzeriorna måste väl ändå vara öppna? Känns som att juldagen borde vara en lika stor pizza-dag som nyårsdagen. Nix. Nada. Undersökte läget vid Hornstull och Stora Essingen samt däremellan. ALLT var stängt, utom Coop. Det fick bli djupfryst pizza till middag. Inte undra på att folk krisar!
Annandagspromenad över Västerbron. Stilla och mörkt
Apropå öppettider så måste man ändå ge en eloge till Systembolaget som har öppet till minst kl. 14 på Nyårsafton. Skönt om man skulle behöva komplettera något till nyårsmiddagen: http://www.systembolaget.se/Butik--Ombud/
Skulle de röda dagarna ändå kännas långa och många framöver rekommenderas varmt dokumentären ”Familjen Persson i främmande land”, nu på SVT Play. Jag hade förmånen att få gå på premiärvisningen av denna film och möta den underbara familjen Persson irl! Väldigt rolig skildring av allt från kärlek och kulturkrockar till SFI-kurser och goda grannar som instruerar om luddet i tvättstugan.