söndag 31 maj 2015

Riga, nu med 9-18 och helgmys


Så här ser vårt "lilla hus" ut i solsken. Vi bor alltså i
den närmaste (färdigbyggda) skrapan
Dramatiskt skymningsljus från fönstret
Vår Rigaexil innebär den mesta delen av tiden också exil från en inrutad vardag med niotimmarsdagar måndag till fredag, fredagsmys, lördagsfest och söndagshuvudvärk, eller hur nu folk brukar lägga upp det. Johans lediga dagar och timmar kan infalla lite hur som helst, och jag jobbar när det passar mig eller när distansuppgifter finns. Fram tills för en vecka sedan då jag började min praktik på Euroscript. Laptopen i knät i sängen har tillfälligt bytts mot bussresor i rusningstrafik och kolleger i kontorslandskap. En resa som bör ta ca 30 minuter tar i värsta fall uppåt en timme… ”Tunnelbanan, kom tillbaka! Allt är förlåtet.” Som plåster på såren är kontorskaffet utmärkt och kollegerna trevliga. Sedan jag deklarerat att jag ”aldrig tar med mig matlåda” visar de mig områdets lunchställen. Bland annat ett fräscht fik ovanpå en biltvätt och ett affärslunchställe i nattklubbsmiljö som bjuder tvårätterslunch med vin (!) för sju euro. Jag har också fått lära mig att kafejnīca inte nödvändigtvis är ett mysigt lattehak med rucolamackor. Det kan också vara någon typ av ölkafé (sedan länge utrotat i Sverige) där lokala alkisar kan hänga över billig öl och vodka dygnet runt.
Fem långa kontorsdagar följs av två lediga och för en gångs skull är även Johan ledig. Vad gör man då i Riga en helg? Jo, passande nog pågår en ölfestival i en park mitt i stan. Vi köper oss varsin sejdel vid ingången. Dessa kan sedan fyllas på i de olika ölmärkenas små tält för en billig penning. Mycket gemytligt ”fredagsmys”, speciellt som vädergudarna står oss bi. Vi minglar runt med familjer, par och kompisgäng i alla åldrar och förundras över den lugna stämningen. Grillukten från matstånden sätter sig i kläderna och bidrar till sommarkänslan.
På lördagen begår vi lettisk hemmafestpremiär hos en av mina nya kolleger, som visserligen också är svensk. Det är ett internationellt gäng med inhemska inslag som festar inpå småtimmarna och sen ger vi upp det där med bussbingo och tar taxi hem, för sex euro, trots att kollegan bor i andra änden av stan och trots taxichaufförens felkörning.

2 kommentarer:

  1. Carpe Balticum! Härligt Nicole att du acklimatiserar dig. Stockholm är dock tomt och stillöst utan din närvaro!!!

    SvaraRadera
  2. Det är klart, men nu är det Baltikum som behöver lite stil och innehåll:-)

    SvaraRadera