Jobb, flytt och flyg

Dåligt med uppdateringar här, jag vet. Men det har helt enkelt varit för mycket på jobbet. Var nere på bokmässan i Göteborg tre dagar förra veckan. Sen kom jag hem glad i hågen och tänkte "Äntligen en hel vecka på kontoret. Ingen stress med att utföra hela veckans jobb på två dar". Tills jag kom på att jag ju ska vara borta nu den kommande veckan. Sitter just på Arlanda på väg till tv-mässa i Cannes. Så det blev till att göra två veckors jobb på en vecka förra veckan. Plus utflyttning från Hornsgatan. Har känt mig som en liten myra som varje morgon tar med så mycket packning jag orkar på bussen till jobbet för att långsamt tömma lägenheten på mina pinaler. Så resten ner i stora resväskan och nu på väg till Frankrike. Ett smärre mirakel att den vägde exakt 20 kg!
Måste bara säga att allt detta som ska "spara tid" med resandet: checka in hemma, själv-service och bagage drop på flygplatsen, etc, i själva verket tar mer tid än nånsin. Att checka in hemifrån vägrar jag; orka! Sen försöker man checka in sig som vanligt på flygplatsen men nej, då måste man gå till automaterna och checka in först. Sen ska man lik förbaskat ställa sig i de där köerna. De går ju inte ett dugg snabbare än när man blev incheckad och lämnade väskan på samma gång.

Mer och mindre seriös svampplockning

Äntligen höst! Och svamptid, inte bara i blomkrukan. Var på två svampplocknings-exkursioner i helgen. En mer seriös på lördagen, med bil och matsäck till Ylvas landställe, som dock höll på att ta en ände med förskräckelse då precis hela stan var avstängd på grund av halvmaran. De hade hittat på något intrikat sätt att springa som omringade hela Söder, Kungsholmen, city samt alla infartsvägar. Finns det inga skogar att springa i? Stockholm är väl inte Manhattan direkt! Att springa på asfalt är dåligt för knäna och borde vara förbjudet för allas skull.

På söndagen var det dags för en mindre seriös svamputflykt. Mötte upp Lily på Universitetets t-banestation och kastade oss in i Liljansskogen. I mitt fall utrustad med kavaj, loafers, take-away kaffe och liten papperspåse från pressbyrån, för förvaring av eventuella svampar. Hittade faktiskt två fina smörsoppar, men lyckades glömma dem när jag senare åt middag på McDonalds. Undrar vad personalen tror när de hittar en papperspåse med två, för dem säkert okända, svampar i. Kanske de försöker röka dem på nästa personalfest?

Fick i alla fall med mig en stor påse trumpetsvamp på lördagen medan söndagens enda fångst blev tre fästingar… Tyvärr hade en hunnit sätta sig så nu blir det att hålla utkik efter boreliaringar ett tag.

Nicole letar vidare



Prospekt. Tips till mäklare: Gör dem lite mindre så de får plats i handväskan, eller tunnare så man kan vika dem.



Måste bara skryta om hur duktig jag varit i helgen. Lyckades pallra mig iväg till två söndagsvisningar och en måndagsvisning, på lägenheter alltså. En på S:t Göransgatan som visserligen var fin, men högt upp i rakt söderläge och balkong ut mot gatan, vilket i detta fall innebär korsningen S:t Eriksgatan och S:t Göransgatan, som trafikeras av merparten av stadens blåbusslinjer. Det fanns en anledning till att mäklaren hade balkongdörren stängd på visningen (trots tryckande värme som det blir med söderläge). När jag öppnade den hörde man knappt vad hon sa. Bilden i prospektet är smart tagen med fotografen mer eller mindre liggande på golvet så man inte ser gatan.

Nästa lägenhet på Industrigatan hade renoverat kök, say no more. Hyfsat smakfullt visserligen men det kommer aldrig att ha samma livslängd som ett originalkök, vare sig kvalitets- eller designmässigt. Så idag slank jag förbi en visning av en stor tvåa här på Hornsgatan. Stor jämfört med de andra jag tittat på i alla fall: 60 kvadrat. Välplanerad också. Underbart vackert kök, visserligen med elspis. Men (det är alltid ett men) med sovrum mot Hornsgatan, på första våningen, med fönster från 60-talet… Inte helt isolerande om man säger så. Ett loftgångshus för övrigt. Jag måste säga att jag är lite svag för loftgångar. Det har väl att göra med att jag är uppvuxen i stan och tycker det är lite exotiskt på nåt sätt. Sen undrar jag om inte 60-tal kan bli det nya funkis så småningom. Just nu är tydligen 60-talshus bland de minst eftertraktade att bo i, och därmed ofta lite billigare. (det hade t.ex. varit 19 pers på visningen på S:t Göransgatan, och detta redan på söndagen, men tre på Hornsgatan, på måndag em) Man kanske ska investera i en 60-tals lägenhet helt enkelt!

Söndagsnöje

Söndagens loppisfynd!

Det blev en sen kväll på Slakthuset igår. Bra klubb för övrigt! Trodde att trängsel på en enorm loppmarknad skulle vara det sista man skulle orka med idag, men det var faktiskt en ganska lagom aktivitet. Två kilometer loppis mellan Aspudden och Örnsberg. 11 000 anmälda på facebook, enligt vad jag tjuvlyssnade mig till på den överfulla tunnelbanan. När man är trött och har trevligt sällskap (min väninna Mia i det här fallet) är det dock ganska rogivande att ströva fram och slötitta på loppisbord. Fast ströva kanske inte är rätt ord när man trängs med tusentals människor. Man kan liksom inte välja sin takt själv. Det blir lite som att färdas på ett rullband. Jag skulle aldrig ha klarat av det på en vardag när man vill att det ska gå undan. Lyckades dessutom göra två fynd: Ett par stövlar för 100 kr (Äkta läder och helt oanvända! Enligt uppgift från London) samt ett skärp för 10 kr.

Lördagsproblem

Lördag morgon. Nåja, morgon för mig i alla fall. Kräftskiva ikväll. Har just varit i affären och på Systemet och står nu här med frysta kräftor och varmt vin. Undrar om man ska lägga dem tillsammans på nåt sätt tills de antar sina rätta temperaturer: Svalt men inte fryst. Å andra sidan är det typ 100 grader här i lägenheten och nu får jag inte upp balkongdörren. (Nu har jag förresten fått ett räcke, men fortfarande inget handtag.) Så kräftorna hinner nog tina om de ligger framme.
För att fortsätta på gnäll-temat: Vaknade och insåg att jag inte hade yoghurt hemma. För mig att äta fast föda på morgonen är lika hemskt som att duscha på morgonen. Jag vet att det är normala aktiviteter för de flesta, men inte för mig. Kvällsduch och yoghurtfrukost. Möjligen en frukt. Nu fick det bli nötter och choklad istället. Nej, jag kör ingen gi-diet. Det är bara det att jag inte är så förtjust i smörgåsar.

Koppleri i trapphus på Kungsholmen?

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Det här med lägenhetsvisningar på söndagar håller inte. Man vill sova, man vill fika, man vill vila, läsa en bok, kanske till och med åka på någon utflykt, men man vill inte stressa runt i stan med andra bostadssökande stackare och uselt skrivna prospekt som aldrig går ner i väskan. Det är det sista man vill, speciellt före klockan två, eller när de nu brukar sluta. Nej, det blir måndagsvisningar för mig. Måndagskvällar är perfekta för denna aktivitet.

Har idag hunnit med en lägenhet på Kungsholmen. Komplett med spånplattskök från tidigt 2000-tal (enligt mäklaren). Är det månne IKEA som har gjort svenskarna så förtjusta i spånplattor och laminat i alla dess former?

Här är min favoritmening från dagens prospekt. Ja, det är en (1) mening…

”Det finns tillgång till bastu med duschar och omklädningsrum i två avdelningar, fest/gemensamhetslokal med kök och plats för ca 30-40 gäster vilka ligger i samma trappuppgång som denna bostad och att bokas mot en lägre kostnad samt grovsoprum, glas- och tidningsåtervinning samt cykelrum.”

De tappar bort mig någon stans halvvägs, men om jag förstår det rätt så ligger det i alla fall 30-40 bokningsbara gäster i trappen! Billiga är de också. Det låter som koppleri tycker jag.

Parkett + kök = inte sant

Ser jag ett kök med parkettgolv till så kräks jag. Tänk att en så vacker stad kan rymma så mycket dålig smak och konstiga planlösningar. Såg en i övrigt ganska ok lägenhet med nån slags sovalkov i hallen. Såg ut som om man var tvungen att klättra över sängen för att komma in i badrummet, och ett fult schabrak till platsbyggd garderob i vardagsrummet. Hade inte tvärtom varit mer naturligt? Garderob i hallen och säng i allrummet. Har inför helgens visningar hittat två acceptabla och noll perfekta lägenheter.

En lisa för själen mitt i detta träsk av smaklöshet var det däremot att för jobbets räkning få tillbringa ett dygn på Engelsbergs herrgård i Västmanland. 1700-talsherrgård med flygel, allt så snyggt och tidstypisk renoverat att man tappar andan. En orgie i god smak helt enkelt. Waverley-badrum, stengolv eller breda träplankor (original), marmorbänkar, mycket grått trä och kopior av originaltapeter. Omgivningarna går inte heller av för hackor. Bilden gör dem inte rättvisa. Ska försöka ta fler bilder nästa gång.

Måste bara avsluta med lite skön mäklarsvenska:

”Fastigheten är mycket väl efterhållen, där fasader och trappuppgångar nyligen renoverades, el är omdragen samt precis nyligen renoverade badrum i hela fastigheten.” (Finn fem fel, eller tio. Så här tror jag de menar: Fastigheten är väl underhållen. Fasader, trappuppgångar samt alla badrum renoverades nyligen och elen är omdragen.)

”Välkomnande hall med massivt original furu trägolv och ljusa väggar.” (Lite många adjektiv och särskrivningar på varandra där…)

”Kök med matplats för två, fyrkantigt rum med utgång till balkong o kaklat badrum med badkar.” (Jamen det var väl tur att rummet var fyrkantigt och inte runt. Rolig synonym till ”lättmöblerat” möjligen.)

”Centralt och lugnt med fågelkvitter på Kungsholmen.” (Apropå lustiga miljöbeskrivningar.)

Den här är rolig när man har läst annonsen och sett att sovrummet har perfekt utsikt över 56:ans busshållplats på Blekholsterrassen. Där det fö är konstanta köer numera. Man sover gott tills första bussen börjar gå är vad de menar… ”Om nätterna sover du ostört i det rymliga sovrummet för två.”