Stockholmsnatt

Innan jag flyttade till Söder var jag mycket skeptisk till tunnelbaneåkande nattetid. Hade en bild av spyor, slagsmål och allmänt stök. ”Det är säkrare att gå” var min devis. Men jag måste säga (peppar, peppar) att jag hittills bara har haft positiva nattåkningsupplevelser. Det blir nästan som en del av utekvällen där man aktivt eller passivt deltar i diverse udda samtal.

Igår var jag dock osocial. Satt djupt inbegripen i mobilsamtal med en vän på annan ort och brydde mig inte så mycket om medtrafikanterna. Plötsligt avbryts vår mobilkonversation av att min vän avböjer ett erbjudande om kexchoklad. Varpå jag utbrister: ”Va, tackar du nej till kexchoklad!? Tänk om nån kunde bjuda mig på kexchoklad. Det skulle inte jag tacka nej till just nu.” (”Just nu” är i detta sammanhang ca kl 3.30 efter en hård utekväll.)

En kort stund senare, fortfarande involverad i telefonsamtalet, ser jag i ögonvrån hur killen i ett ungt par mitt över gången viftar med en kexchoklad! Han har hört min stilla önskan och hinner bjuda mig på en bit innan jag kliver av vid Hornstull. Så kan det också gå när man pratar för högt i mobilen…

Det tjatas mycket om att stockholmare är så stela, egotrippade, nonchalanta, etc. Men jag ser tillräckligt många lysande exempel på motsatsen, som ovanstående, för att stå ut med de som eventuellt är det.

Sommar utan ljuddämpare

Jag har aldrig varit någon fan av höga ljud, vare sig de kommer från människor, maskiner eller fordon. Sen jag tog bort en propp i mitt öra för ett par år sedan har detta blivit än värre. Det som förut på sin höjd var ett irriterande bakgrundsbuller låter nu som nåt som riskerar att göra mig halvdöv på nytt. Min läkare påstår att jag fortfarande har något nedsatt hörsel, men jag tycker snarare att jag hör för mycket! Det kan förstås bero på att jag delar mina dagar mellan Kungsholmsgatans och Hornsgatans mest trafikerade avsnitt…

Först var det studentflaken. De var inte bra i år. För lite musik och för mycket skrik. Och dålig musik när den väl hördes. Då gillar jag ändå ”studentflaksmusik” men i år tycker jag att de missade de bästa hitlåtarna till förmån för skumma remixer, som sen dessutom överröstades med skrik. Dansa mer och skrik mindre är mitt tips till nästa år.

Men nu är det sedan ett tag tillbaka dags för det värsta av allt. Något med snäppet mindre existensberättigande än cancer och fästingar: motorcyklar utan ljuddämpare. Varför? Motorcyklar, visst. Fantastiskt transportmedel, men man kan väl köra dem utan att låta som ett startande flyplan? Eller kör på motorvägarna då om ni absolut måste låta, men för f-n inte i stan. Fattar de inte hur många som störs? Jag kan till exempel inte titta på otextad tv hemma för minst var femte minut dränks allt ljud av en motorcykel. Prata i telefon går sådär. Måste absolut sitta i ett rum med stängda fönster.

Jag såg ett nyhetsinslag om att polisen provar nån ny utrustning för att kunna bötfälla ljudliga motorcyklister på plats. Hoppas den kommer till omfattande användning!

Nu stänger Sverige

På väg hem från midsommarfirandet, som för övrigt otippat avslutades med fågelskådning vid Angarnsjön norr om Stockholm, greps jag av en plötslig panikkänsla: Sommaren har inletts, alla samhällsfunktioner kommer att upphöra fram till mitten av augusti. Allt är stängt och alla är på semester. Sen lugnade jag ner mig. Jag bor ju på Söder nu. Där kommer folklivet att fortgå. Skönt med lite mindre folk på buss och t-bana, och dags att börja med morgon-/kvällsdopp på Långholmen kanske!

Men sen skulle jag ta t-banan till jobbet imorse och farhågorna besannas. Tågen går med tiominuterstrafik, i rusningstid. Sommartidtabell heter det tydligen. Plus att blå linjen är avstängd mellan Rådhuset och T-Centralen... Dags att klippa sl-kortet.

Nej, sommaren är ingen högtid för en vardagskramare som jag som gillar när saker rullar på effektivt istället för att gå på sparlåga. Det finns två sätt att tackla sommaren. Antingen tar man ut fem veckors semester och lägger sig i en hängmatta, eller liknande, eller så jobbar man på som vanligt och försöker uppskatta turistinvasioner och sommartidtabeller. I år kör jag på det senare.

Dagens Hemnet-luring (eller smarting) är denna ”lägenhet med renoveringsbehov”. Visserligen står det ”råyta” i rubriken, och det stämmer väl till viss det, men först och främst är det en kontorslokal, som föreningen kommer att tjäna grova stålar på att sälja som lägenhet. ”2 rum och kök, varav ett sovrum” står det också. Hm, jag ser bara ett rum, varav noll sovrum.

Mysteriet med de röda dagarna

Nu får nån ta och förklara det här med röda dagar. Först har vi de röda dagarna som ingen firar: Trettondedag jul, kristi himmelfärd, nationaldagen. Fast jag var faktiskt på Skansen och vinkade till Kungen på den sistnämnda. Eller snarare, jag satt och surade mitt emot Grönan när kortegen for förbi. Jag hade bråttom över till Söder (med båten) men fick inte korsa gatan på en kvart pga kungatransporten.

Sen finns det de röda dagar som vissa firar (första maj) och dagar då man för länge sedan tröttnat på att vara ledig (annandag jul och annandag påsk).

Men konstigast av allt är att de två dagar när minst folk arbetar och det råder nära nog undantagstillstånd på gator och torg (midsommarafton och julafton) är inte ett dugg röda. De är ”dag innan röd dag” så egentligen, om regler ska följas till punkt och pricka, borde man väl jobba halvdag på dessa dagar? Istället blir det halvdag, eller helledigt, dag innan svart helgdag. Jag tycker mig för övrigt märka att det är fler som jobbar dagen innan julafton än dagen innan midsommarafton, men jag kan ha fel.

Det här blir i globaliseringens tidevarv speciellt absurt på midsommar. Jul har man ju i stora delar av världen så de flesta förstår nog att många är lediga på julafton, även om de själva mest firar juldagen. Men midsommar firas bara i Sverige och viss mån Finland. Kommer då en turist eller någon som ska göra affärer här och tittar i kalendern så ser de en röd lördag och tänker kanske inte mer på det. Hur ska de, utan närmare efterforskning, veta att all kontorsaktivitet avstannar torsdag em och att fredagen i praktiken är den rödaste dagen på hela året? Jag har till exempel blivit uppringd av utländska bemanningsbyråer som vill boka in intervjuer på midsommarafton. Lycka till, får man bara säga då.

Glad midsommar på er! Ta det lugnt i bilköer, systembolagsköer och regnrusk.

Mera mäklarsvenska

Det är inte bara felaktig svenska som florerar i mäklarannonserna utan också en slentrianmässig överanvändning av vissa uttryck. ”Renoveringschans” är en sådan klassiker, som kan innebära allt från en lägenhet som ännu inte plastats in i tarkettgolv och högblanka ikea-skåp till något med stampat jordgolv. Oftast är det något halvsunkigt som nån legat och självdött i och som säljs på uppdrag av bostadsrättsföreningen. Det är också vad jag måste försöka få tag i om jag vidhåller mitt projekt ”rädda gamla kök”.

En annan klassiker är olika varianter av ”centralt men lugnt”. Balkong på första våningen ut över Drottninggatan beskrivs som lugnt bara för att det är en gågata. Likaså beskrivs lägenheter ett kvarter från Medborgarplatsen och Götgatsbacken som lugnt läge. Jo jag har sett att det är väldigt lugnt där på helgerna. Nästan som att bo på landet kan jag tänka mig. Aldrig nån som kissar i de portarna…

Lika målande beskrivs en lägenhet längst ut i Fredhäll som ”nära citypulsen”. Ja, allt är förstås relativt. En kvarts promenad till t-banan och en kvarts resa så är man ju på ”lugna” Drottninggatan förstås.

Två andra favoritutryck som kan petas in lite här och var är ”lättmöblerad” och ”minitvåa”. Är något inte lättmöblerat (hur man nu avgör om något är det) så är det istället ”charmigt”, vilket innebär att planlösningen är helt omöjlig. Minitvåa blir automatiskt allt som är över 35 kvm. Att jag hade en bokhylla som lite skärmade av sängen i min förra etta på 26 kvadrat hade till exempel säkert kvalificerat den till en minitvåa.

Något som känns lite olustigt är överanvändningen av uttrycket ”förstabostad”. Det var väl ok så länge det användes på skrymslen kring 20 kvadrat men nu har jag flera gånger sett det användas om rymliga ”minitvåor” på uppemot 40. Varför säger de så? Det signalerar ju automatiskt att ”det här tycker vi inte är ett lämpligt objekt för någon över 25.” Min ovanstående etta köptes för övrigt av en äldre herre varpå mäklaren kom med en lång förklaring om att han inte hade råd att köpa något större och att han faktiskt hade för avsikt att bo där permanent. Måste man vara fattig bara för att man köper en etta trots att man är över 25? Det handlar väl om prioriteringar?

Avslutningsvis, skulle ni kalla detta för ”Klassisk 1920-talsbostad”? Jag får snarare lite 60-talsvibbar, med det plastiga golvet och allt.

Hemnet, inte för de språkkänsliga

Nu är jag inne på Hemnet och retar upp mig igen, inte så mycket på renoverade kök den här gången utan mer på att det inte går att hitta en enda mäklarannons med genomgående bra och felfri svenska. Syftningsfel, tillkrånglad satsbyggnad, felanvända ord och förstås drösvis med konstiga särskrivningar fullkomligen sprutar från annonserna. Här är bara en droppe i havet:

"Köksluckor i ljus kulört och lika så vitvarorna." (Antar att de menar "kulör". "Ljusa köksluckor och vitvaror" hade också funkat… Observera även särskrivningen av likaså.)

"Helkaklat duschrum med klinkergolv som renoverades i samband med stambytet som skedde 2002-2003." (Smidigt med dubbla bisatser. Inte. Antar också att det var duschrummet som renoverades, inte klinkergolvet. Ett litet komma bara så blir det rätt.)

Ännu en målande badrumsbeskrivning:

"Badrummet har helkaklade väggar och har ett handfat, toalett och dusch." (Varför ett extra "har"? Slarvfel? Eller blev skribenten alldeles till sig över att badrummet har handfat, toa och dusch? Wow, vilken lyx.)

"I anslutning till vardagsrummet och burspråk finns köket." (Välj bestämd eller obestämd form, tack. Sen undrar jag lite hur något kan ligga i anslutning till ett burspråk, men det är ett mindre problem.)

"På golvet ligger det en fiskbensmönstrad ekparkett." (Jaha, där ligger den och skräpar.)

"Detta är en lägenhet som är belägen i mycket vacker och totalrenoverade funkisfastighet." (Första årets SFI-elever skulle säkert åstadkomma något mer korrekt än detta.)

"På gården finns möjlighet att spela boule eller schack och en grillplats för föreningens medlemmar finns." (Är det straffskatt på punkter på mäklarfirmorna? Kan man inte det där med bisatser, huvudsatser och ordföljd är ett hett tips annars att sätta punkt och börja med en ny mening.)

"Trevligt belägen i hjärtat utav Kungsholmen." ("Utav" kan man läsa mer om här. Inget fel på ordet som sådant kanske, men låt bli att blanda stilnivåer. "Ligger schyst till i hjärtat utav Kungsholmen" kan möjligen funka.)

Den sämsta svenskan i Sverige hittar man onekligen i mäklarannonser. Exemplen ovan tog mig ca 5-10 minuter att skrapa ihop. Okej, det kanske inte är mäklarnas jobb att vara bra på svenska, men hur svårt kan det vara att anlita en korrekturläsare/språkgranskare? Jag anmäler mig härmed frivilligt, dock inte gratis.

Veckans skräckrenoveringsexempel måste förstås också vara med. Mitt kontor (och alla kontor jag någonsin har jobbat på) är 100 gånger mysigare. Och det här med sänkt innertak… Trodde man slutade med det på 70-talet, men tydligen inte.

Jag har fått svamp...

...i köket. I en blomkruka närmare bestämt. Tycker inte riktigt det är säsong än. Men det är klart, de trivs väl inne i värmen. Jag undrar bara vad de är, och vad de kommer ifrån. Ser ut som miniatyrer av stolt fjällskivling tycker jag, eller lömsk flugsvamp. Jag ska inte provsmaka. Söta är de i alla fall. Några centimeter höga bara.