Vädrets tyranni

Det finns väl knappast en svensk som inte lider av en viss nivå av väderstress så här års. Det kollas väder-appar och jämförs hemsidor för fulla muggar och ändå är det sällan någon som prickar rätt. Långtidsplanering och svensk sommar går helt enkelt inte ihop. Istället får vi förlita oss på panikmetoden (vissa kanske kallar det ”låt oss vara spontana”, men panik är vad det handlar om.): ”Okej, jag ser en lucka i molntäcket här på Söder. Vi måste grilla NU. Samling i Tanto om 10, sharp!” Ledig och sol? Kasta dig ut på närmsta gräsplätt tills någon hör av sig och föreslår en längre utflykt. Ingen tid att förspilla. Imorgon är det säkert regn.

Panikmetoden inverkar negativt på allt från hygien till arbete. Är det sol kan man knappast ha tvättstugan eller dammsuga med hedern i behåll, lika lite som man kan sitta någon timme extra på jobbet. Vi kan inte ens bestämma att ses på en viss plats. Är det strålande väder måste man ju gå till en uteservering, alternativt park. Är det växlande men varmt: uteplats med regnskydd. Soligt men kallt: infravärme, och så vidare. Det är ett evigt sjå att hålla reda på var det är kvällssol och inte, och längre fram i sommar: var det finns skugga och fläkt.

Vi är slavar under vädrets makter helt enkelt. Det är allt annat än spontant. Enda lösningen är egentligen den tråkpräktiga devisen ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.” Lite tjocktröjor, vattentäta jackor, mysiga filtar, keps mot duggregn, paraply mot ösregn.

På väg ut i skärgården i lördags. Blir det regn eller sol?
Svar: Ösregn så fort vi klev av båten men sedan uppklarnande grillväder.