Okej, nu har jag dumpat min bank, åtminstone när det kommer till det här med lån. Jag kan ta att de är frånvarande och oseriösa, men att man inte kan pruta… Inte få en bra ”deal” fast man är en bra och trogen kund. Nej, då får det vara, när andra erbjuder lägre räntor utan att kräva något ohemult av mig i gengäld. Så nu har jag pratat med massa andra trevliga personer som överanvänder mitt förnamn och vill bjuda in mig på kontoret på fika och jag vet inte vad. Det lutade först åt Plus Bolån, som mäklarfirman har avtal med. Men nu har mamma fixat någon kontakt på sin bank, SEB, som förhoppningsvis kan erbjuda en ännu lägre ränta. 3,30 för det bundna 2-åriga och 3,85 för 3-månaders, är det sagt, men jag har inte fått papper på det än så vi får väl se var det landar. En himla massa skickande av papper fram och tillbaka är det i alla fall.
Enda alternativet för att få bästa räntan är tydligen att börja jobba på bankeländet i fråga, enligt denna artikel. Snacka om att de har marginaler. Bostadslån, bankernas motsvarighet till en slät kopp kaffe utan påtår för 30 kronor?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar