Jag har ju alltid hävdat lågprisflygens och Skavstas förträfflighet när det kommer till punktlighet, men jag kanske får börja omvärdera det. På senare tiden har förseningar varit regel snarare än undantag, men till Wizzairs försvar efter gårdagens dryga timmes försening måste sägas dels att det var sista flyget för dagen (det är som när man är hos läkare eller tandläkare, då får man nästan räkna med förseningar) och dels bad de om ursäkt hela tiden, samt gav en godtagbar förklaring: åskoväder över hela Europa hade försenat tidigare flyg. Det är inte som när man flyger British Airways eller SAS där förseningar är en naturkraft i sig.
Fredagskväll innebar förstås en hel del fylla både på flygplats och flygplan. Lättad kunde jag dock konstatera att fyllegängen inte skulle med sista bussen från Wien (där vi sent om sider landade) till Bratislava (min slutdestination). Det var några trötta små gäng som liksom jag efter 50 minuter klev av och tog Uber sista vägen in till gamla stan i Bratislava, a knappt 3 EUR i mitt fall. Skönt att vara tillbaka i Östeuropa! Väl framme på Radisson Carlton Hotel måste de ha tyckt synd om mig efter mina tidigare oroliga samtal om sen ankomst och uppgraderat mig till ett premium rum. Stort som en genomsnittlig Stockholmslägenhet! Ett bra första intryck av Bratislava.
Idag har staden visat upp olika sidor, ömsom ösregn och ömsom solsken. Mest uppehåll dock. Började med den enda ”obligatoriska” sevärdheten: Slottet. Inte så speciellt i sig då det mesta av det brann upp redan på 1800-talet och inte blev det bättre under krigen om man säger så… På 50-talet inleddes diskussioner om huruvida man skulle riva ruinen men istället påbörjades en renovering och nu är det hela en slags motsvarighet till Nordiska museet i Stockholm om jag förstod det hela rätt. Man bevarar och arkiverar kulturhistoriska föremål och har lite olika utställningar. Bland annat en om landets historia, som av oklar anledning bara sträcker sig fram till medeltiden. Mer intressant var att titta på renoverade möbler från olika epoker och en utställning med glas från Tjeckien och Slovenien. Men de flesta turister går nog bara upp till slottet för den fina utsiktens skull.
Trots att det är en lördag mitt i juli är mängden turister inte alls påträngande. Mitt i gamla stan finns så klart ett par gator där det är full rulle, och de fulla grabbgängen är tillbaka, men gamla stan är liten och bara något kvarter bort är det mer eller mindre folktomt. Här försvinner också färgbilderna på maträtter snabbt och de gemytliga turistfällorna förbyts av coolare ställen. En perfekt stad om ni frågar mig: folk när man vill ha sällskap, liv och rörelse, men stillhet bara en gata bort. Nu ska jag snart tackla lördagskvällen och imorgon bär det, troligen tågledes, av till bergen i norra Slovakien och orten Štrbské Pleso, uttala det den som kan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar