En glad överraskning, och promenad jag gärna gör om

Jag hade läst alla skräckrapporter: Kaos, köer, förvirring, funktionärer som hotas och misshandlas. ”Går inte att komma fram” var kontentan i dem alla. Från behörigt avstånd, typ t-banan, har jag sett Slussen rivas bit för bit. Jag tycker det ser fantastiskt ut. Tydligen struntade man till slut i alla överklaganden och betongkramarprotester. Men visst, att ta sig fram över rasmassorna måste vara ett elände. Idag kände jag mig dock laddad. Solen sken från molnfri himmel, kvällen var ljum, jag hade en glass i magen från tidigare fikapaus så blodsockret var under kontroll. Beväpnad med en ängels tålamod och humör skulle jag nu tackla Slussenkaoset via fot!

Vid Slussplan tornade en säkert 100 meter lång cykelkö upp sig, illavarslande. Men för en gångs skull inga cyklar på trottoaren så gångtrafiken flöt på. Ett övergångsställe senare går jag på en bred gångbana, för en gångs skull tydligt åtskild från cykelbanan, snett över det som förut var ett kaos av nerpissade tunnlar och vittrande betong. För första gången korsar jag hela Slussen utan att varken kliva på använda kanyler eller bli prejad av något annat trafikslag. Det känns som att sväva fram. Det konstiga runda huset är borta, allting är slätt och snyggt. Jag går under bar himmel. Man ska alltid vara skeptisk till trafiklösningar som tvingar ner gående under jorden. Nej, ner med bilarna i tunnlar, effektivare för alla.

På ett naffs står jag i korsningen Götgatan/Hornsgatan och konstaterar att Slussen är snyggare än någonsin, redan. Och bättre lär det bli, får man anta. Jag får brasklappa in att det säkert är värre att ta sig över bygget med bil eller cykel, men åtminstone cyklisterna kan gott få känna på hur det är att köa och ta det lite lugnt i trafiken för en gångs skull! En annan fördel med ombygget är att det nu finns en busshållplats vid Medis. Bra grej som jag hoppas blir permanentad. Även busshållplatserna vid själva Södermalmstorg är uppfräschade och lättillgängliga. Förut verkade de mest vara till för kissnödiga nattvandrare (som kunde gömma sig bakom massa skumma planteringsarrangemang) än för pendlare som försökte hitta sin buss.

Välkomna upp i ljuset alla stockholmare!