fredag 30 mars 2018

Dricksens mysterium

Det här med dricks kan sätta myror i huvudet på den mest luttrade resenär. När man väl lyckats få grepp om hur mycket den nya valutan är värd ska man luska ut vilka yrkesgrupper som förväntar sig dricks och hur mycket. Det finns så klar olika guider till hjälp men man undrar ju hur dessa har totats ihop. Ja menar, frågar man tio svenskar om hur man dricksar i Sverige lär man få tio olika svar. De som jobbar i servicebranschen kommer att ha en helt annan syn på saken än gemene man. Enligt servitriser är att lämna för lite eller ingen dricks det mest oförskämda du kan göra, medan det i andra änden av spektret finns de som hårdnackat hävdar att man faktiskt aldrig behöver dricksa. Jag brukar hålla mig till följande grundregel: 10 procent på restaurangnotor i Europa, 20 procent i USA, runda uppåt i barer och taxi om man är nöjd med servicen. Sen har vi den här stackars hotellpersonalen. De duktiga killarna som springer med dina väskor när du just kommit av flyget och inte har en spänn på dig i lokal valuta. I bästa fall har du anskaffat växel innan hemresan och kan kompensera dem då, men det är inte säkert i dessa kontantlösa tider. Och i alla dessa dricksguider står det jämt hur mycket man ska lägga till städerskan. Får alltid extremt dåligt samvete när jag läser det. Jag har aldrig lagt en krona. Ja, hemskt jag vet, men som sagt går man ju inte runt med kontanter. Tar de swish tro?

En annan lite bakvänd huvudregel är att ju dyrare land/ställe desto mer förväntas i dricks. I USA ligger priserna på sina håll en bra bit över de svenska, men det är ingen ursäkt för att inte punga ut med de där extra 20 procenten. Det norra grannlandet Kanada är betydligt mer prisvärt och där förväntas du inte lägga mer än 15 procent. (I båda länderna är en bra kom-ihåg-regel att dubbla momsen, på runt 8 procent, som står på kvittot för att komma fram till en rimlig drickssumma.) Å andra sidan har du de riktigt billiga (fattiga) länderna i Östeuropa och Sydostasien där du skulle kunna dubbla notan och fortfarande känna att det var prisvärt, men där är det ingen som förväntar sig någon dricks egentligen. De blir bara glatt överraskade om man jämnar uppåt. Lite samma sak på olika typer av restauranger: På de där billiga syltorna där personalen antagligen jobbar häcken av sig för inga pengar alls anses det ofta ok att inte dricksa, medan det på på tjusigare etablissemang där personalen går med näsan i vädret och troligen har en rätt bra grundlön ses det som självklart att man ska lägga ännu mer på en redan saltad nota. Sen finns det undantagsländer som Japan där det är direkt oartigt att ge dricks var man är. Skönt och praktiskt!

Tokyo: alltid oklanderlig service, aldrig dricks.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar