Ganska exakt 24 timmar efter att vi lyfte från Arlanda på lördagsmorgonen landar vi på Ho Chi Minhs internationella flygplats, slutdestinationen för första stoppet på Vietnamresan. Då har vi tillbringat några timmar först i Doha och sedan Singapore. Förstklassiga flygplatser båda två, så det går ingen nöd på en!
Ho Chi Minh/Saigon är både lik och olik de andra asiatiska metropoler som jag har varit i. Lika många motorcyklar som i Bangkok, samma hetta som i Singapore, lika coola takbarer som Kuala Lumpur. Jag hade förväntat mig en kaotisk stad. Hade hört rykten om dödsångest för att korsa gatan, men vi måste ha rört oss i fel (eller helt rätt) delar av stan för mitt intryck var att det är säkrare än Stockholm. Inga cyklar framför allt. Den motorburna trafiken stannar snällt vid rödljusen och i de få fall där sådana saknas rör man sig smidigt över gatan ändå. Allt är mycket civiliserat och artigt. Ljusår från t.ex Bangkok, Bali och Sri Lanka där man ständigt blir bränd på bara ben av motorcyklarnas förgasare. Stadsplanering och arkitektur bär spår av fransmännens kolonisering med breda boulevarder och fina parker. Gator som ständigt sopas för att här och där bli spontana utserveringar där man kan slå sig ner på minimöbler för att inta mat och dryck. Lösspringande djur såg jag konstigt nog inte alls.
Vi väljer dock en större restaurang för första måltiden i stan. En tidig middag på Secret garden. Efter att ha blivit en snackis på sociala medier kanske inte så hemlig längre men ingången är fortfarande sparsamt utmärkt, in på en bakgata och flera smala trappor upp i ett vanligt bostadshus öppnar sig en urgullig uteservering med traditionell vietnamesisk mat. Utsikt över en höghusgalleria där HM-loggan samsas med hammaren och skäran på fasaden.
Något av det bästa med dessa tropiska metropoler är takbarerna. Fly från hettan i gatunivå och dricka dyr öl med vinden i håret bland en internationell publik. Lite som att vara på en flygplats, men med utsikt. En av de mest populära, Social club, ligger precis bredvid vårt hotell. Som många andra takbarer här har den en oskyltad ingång via ett hotell så först hamnar vi i skyskrapan bredvid. Ännu högre upp och ännu dyrare öl, men färre gäster varför vi snabbt går vidare till "rätt" tak.
Naturligtvis har vårt eget hotell Au Lac också tak med pool så där hänger vi efter frukosten dag två. Sen är det dags att åka vidare till nästa Vietnam-destination och möta upp resten av resesällskapet, men först hinner vi med en entimmes busstur runt stan, så man kan säga att man har sett den. Ett dygn är naturligtvis alldeles för kort tid i en så stor stad, en myriad av barer, restauranger och museer återstår att upptäcka. Men vi får säga a bientot, på återseende!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar