Att kunna åka på en släktföreningshelg är inte alla förunnat, men den Schulmanska släktföreningen har finska eldsjälar som varje år ordnar minst någon typ av gemensam aktivitet. Det var tre år sedan jag var med sist. Då var det årsmöte på riddarhuset i
Helsingfors 2023. I år möts vi i Visby där ett par släktingar driver
hotell S:t Clemens sedan snart 20 år tillbaka. Det är inte alla släktföreningar förunnat att ha hotell i familjen! Detta har dessutom blivit utsett till Sveriges bästa (när man sammanväger alla olika betygssajter), vilket är fullt förståeligt. Förutom 30 pittoreska och unika rum har man en egen klosterruin på "tomten" och man har verkligen tänkt på alla små detaljer. För att nämna några: speciell handduk för smink, förstoringsspegel i badrummet, hårtork och kaffe på rummet (så klart), mousserande vin till frukosten (dricker tyvärr inte bubbel men gillar konceptet), bagagevåg i receptionen (smart grej!) och mycket mer Men jag är så klart partisk så det är bäst att ni åker dit och upplever det själva.
 |
Annabritta ägde tidigare hotellet med sin man.
Nu ägs det av deras son och hans fru.
Här guidar hon vår grupp med gott humör trots regn. |
Tar sig till Gotland gör man smidigast med
Brommaflyg som har flera avgångar om dagen från härliga Bromma till lika smidiga Visby flygplats. Dock får man härifrån betala nästan 300 kr för att åka de tre kilometrarna in till stan. Kan tycka det är lite orimligt. På vägen till stan lyckades jag få skjuts med någon som var på konferens där jobbet redan betalat taxin, och på vägen hemåt idag tog jag helt sonika en promenad med min rullväska i solen. Sparad peng, motion och solbränna i ett!
 |
Helgen inleddes med en drink i
S:t Clemens kyrkoruin |
Det är inte första gången jag är på Gotland utanför sommarmånaderna men jag blir alltid lika överraskad över hur mycket folk det är. Den här helgen är det bland annat
en matmarknad på stora torget där lokala producenter säljer sina varor. Vi har lite otur med vädret då regn och blåst sammanfaller med vår lärorika och trevliga guidade tur på lördagsförmiddagen. Utfrusen drar jag mig sedan tillbaka till charmiga källarfiket
Amalia mitt i stan och försöker tina upp med en soppa. På eftermiddagen blir det fika med saffranspannkaka på hotellet över vilken vi får höra mer om den gotländska grenen av familjen, och deras vedermödor med hotellet sedan övertagandet 2007. Sen försöker vi som vanligt reda ut hur vi alla är släkt med varandra och får lära oss det gotländska systemet med A- B- C-kusiner, och så vidare. De mest avlägsna på årets träff är F eller om det var G-kusiner med varandra, men vi har i alla fall samma efternamn!
Efter att även ha utrett skillnaden mellan ålandspannkaka och den gotländska pannkakan intas en utmärkt middag på ganska nyöppnade Cantina by Volare, systerkrog till Volare som ligger i närheten. Kvällen innan har vi ätit på sportbaren Borgen uppe vid österport. Där bjöds det bland annat lamm men vi fick lära oss att det man äter på restaurang här oftast inte är något av de lokala lammen utan troligen importerat kött. Gotlandslammen används mest för ull och skinn, och är dessutom för få för att mätta alla turister, trots att de är minst lika många som de bofasta gotlänningarna.
 |
| Ruiner i regn är fint det också. Här S:t Nicolai |
