Efter snart tre dagar i Byron Bay kan vi konstatera att här liksom i Surfers Paradise är huvudattraktionerna sol, surf och party, men där upphör likheterna. För er som känner till Stockholm kan man jämföra Surfers Paradise med Kungsgatan och Byron Bay med SoFo, ungefär. I Surfers hade vi kasinon, höghus, McDonalds och billighetskrogar, lite white trash-stämning om man ska vara elak. Här har vi ekologiska caféer, hantverksaffärer, gatumusikanter och övervintrade hippies. Backpackerungdomarna skiter egentligen i vilket och festar oförtrutet på. Vi försöker hålla jämna steg.
Det enda boende vi hittade här låg en bit utanför stan. Fördelen med detta är att vår närmsta strand är en del av ett naturreservat. Efter tio minuters promenad genom ett buskområde kommer man fram till en nästintill folktom strand med kristallklart vatten. Ja, ni ser ju själva, fast bilden gör den inta alls rättvisa. Lite ”The Beach” känsla. Vattnet är knappt 20 grader skulle jag tippa, vilket är helt underbart efter promenaden dit. Stranden inne i stan är mer ordinär med rätt mycket folk, lite varmare, ofräschare vatten och dessutom manetvarning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar