Från kaos till strand

Säga vad man vill om Bangkok men det är ingen semester. Man ska vara utvilad INNAN man åker dit. Vi har nu flytt fältet för lugnare breddgrader (Koh Tao) och ger det en andra chans på vägen hem istället. Det tar liksom emot att redan sälla sig till dem som hatar Bangkok (som tydligen är en sådan där stad man hatar eller älskar) men jag ska erkänna att första intrycket är att det är en enda stor bordell/shoppingcentrum. På kvällsmarknaden på Sukhumvit road där vi bodde är allt till salu: sexleksaker eller "äkta vara", viagra, fejkade märkeskläder och diverse krimskrams. (Vid närmare googling så här i efterhand visade det sig att vi bodde mitt i red light district, så det kan ju påverka intrycket) Och mat så klart. Överallt grillas det små spett och skärs upp pinfärsk frukt. Detta är en av de stora fördelarna med Thailand. Liksom kring det mesta (trafiken är det andra mest uppenbara exemplet) finns inga fasta "regler" kring mat och måltider. Man äter när man är hungrig helt enkelt. Mat är alltid tillgängligt i små, billiga portioner, överallt. Igår, efter att vi checkat in på Koh Tao, efter en sedvanligt gungig båtresa, lyxade jag till det med en engelsk frukost på stranden, kl. 15...
Trafiken är som sagt ett annat exempel, man gör lite som det passar. I början känns det livsfarligt att ha bilar körandes med bara centimeters marginal från knän och tår när man korsar gatan, men efter ett tag känns det mer effektivt än att alla ska vänta på rött och grönt ljus. Att åka taxi till flygplatsen kl 4 igår morse för tidigt flyg ner till Koh Tao- båten från Chumpong var en skön upplevelse, helt fri från de köer som annars präglar Bangkok.