Förutom uruselt internet är Chalok en perfekt utgångspunkt för att utforska södra Koh Tao. Igår klättrade vi över vådliga klippor för att nå närbelägna Shark Bay. Inga hajar men däremot en del småfisk, och öns bästa strand: hyfstat bred även vid högvatten, skönt skuggande buskar och en lyxig resort som man kan drömma om att bo på under nästa res.
Shark Bay, svårtillgängliga lyxresorts utan hajar |
Med låren brännande av träningsverk från gårdagens promenad, trappor, backar och klättring mjukade vi idag upp oss med en promenad till stranden Sai Daeng, drygt två kilometer härifrån. Extrema backar även dit, genom vackra landskap dock. Varför ska dessa idylliska, tropiska öar jämt vara så bergiga? Phi Phi, Praslin (Seychellerna), etc. Jämt är man ute och traskar i berg. Nåja, det är bara bra med motion på semestern! De flesta andra ungdomar begränsar sin motion till eventuellt dansande och ölhävande. För transporterna hyr de moppar och susar runt här på ön. Värre än myggen. Känns som om det går en moppe per person. Lite lugnare här på sydspetsen än inne i mer tätbefolkade Sairee Beach.
Överlag är det lite annorlunda stämning här i Chalok. Det känns som om många är här för en längre tid eller till och med bor här. Går man in på en bar får man nästan lite känslan av att trilla in på en hemmafest. Många verkar umgås i stora gäng där alla känner alla. Prostitution ser man inte röken av här, eller nån annanstans på Koh Tao. Thailändska killar och tjejer är ute och festar som vilka backpackers som helst. Man ser thailändska killar tillsammans med västerländska tjejer lika ofta (eller kanske t.o.m. oftare) än tvärtom.Imorgon blir det taxi, båt och flyg tillbaka till Bangkok igen. Och förhoppningsvis till ett internet som tillåter även
Sai Daeng, inget klättrande för att komma hit men väl promenad ner- och upp för näranog lodräta backar |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar