En mycket lyckad sista Cannes-resa

När jag pratade med mamma härom veckan berättade hon hur glad hon blev när pappa sa att det fanns en tv-mässa i Cannes som de kunde åka på. Året var då 1980 och jag var fyra år gammal, MIPtv:s yngsta delegat. Jag hade egen deltagarbricka och ett eget häfte med drinkbiljetter till press-baren. På eftermiddagarna gick jag och mamma runt och samlade "merch" från montrarna. "Se söt och intresserad ut" instruerade hon, och så kunde man få ett mjukisdjur, eller åtminstone en penna eller tändsticksask, som jag samlade på. (Idag är det, om något, tygkassar och vattenflaskor som delas ut, vem använder pennor och tändstickor?)

Torget med de mest populära restaurangerna och pubarna:
Skaldjur på Astoux, klassiskt franskt på Cavueau 30,
eller en lunchcrepe på L'Atelier Artisan.

Mamma och pappa fortsatte åka på mässan fram till och med förra året, ibland två gånger om året. Aprilmässan ynglade nämligen av sig och fick en oktobermässa också. Sedan några år är det bara den som är kvar. Själv slutade jag följa med innan tonåren, men så för 15 år sen började jag åka ner som programinköpare för Axess. 15 år är en lång tid slår det mig nu när även jag åker ner för troligen sista gången. Åtminstone slutar jag mitt nuvarande uppdrag på Axess vid nyår. Jag, mässan, Cannes, alla man har träffat där. Alla har vi åldrats sida vid sida. Hur orkade jag tio möten och 6-7 fester varje dag? Svar: jag var 30+ men även idag får man märkligt mycket energi av alla möten. I år delar jag bördan med tre kolleger och har bara valt ut mina favoritpersoner att träffa själv. Det blev 5-6 möten om dagen, och några fester och middagar på det!

Monaco är ett av mina favoritländer. Vackert, välordnat
och inte så dyrt som ryktet säger om man vet vart man ska gå.

Jag har flera gånger stannat kvar några dagar efter att mässan slutar. Det är ofta lite deppigt då alla försvinner som en avlöning på torsdagen och även om delar av lokalbefolkningen vågar sig fram igen så känns det tomt. I år kom jag ner redan torsdagen innan mässan (som håller på söndag-onsdag). Det visade sig vara ett vinnande koncept. Speciellt i sällskap med en shoppingsugen väninna. Vi tillbringade fredagen med besök hos vänner i Monaco och sen vidare till den kända marknaden i Ventimiglia, ytterligare någon halvtimme med tåget bort och strax efter italienska gränsen. Det visade sig tyvärr att marknaden stängde redan vid 16 så vi fick hålla till godo med de vanliga billighetsaffärerna, vilket var mer än nog. Bra känsla ändå med frukost, lunch och middag i tre olika länder: Frankrike, Monaco och Italien!

Kvällsvy upp mot gamla stan.

En annan kär Cannes-tradition under alla dessa år är att jag ständigt klagar på och bokar nya hotell. Så förra året trodde jag att vi hade hittat det perfekta. Abrial var rent och snyggt, relativt billigt och hade stora balkonger för frukost i solen. I år hade de höjt priset till nästan det dubbla och vi fick rum mot motorvägen med superdeppiga små betongburar till balkonger. Dessutom har konceptet "fransk städning" spridit sig även hit, åtminstone under den hektiska mässveckan. Nya små skräp och fläckar på konstiga ställen när man kommer hem på eftermiddagarna. Hittade även golvmattan tillsammans med min hårborste i handfatet vid ett tillfälle, och tro inte att de tillhandahöll handtvål. En behållare som satt fast i duschen var allt. Brasklappen här är att när jag och Jenny bodde på samma hotell dagarna innan mässan fick vi ett av de fina rummen och bättre service. Tricket är egentligen att åka till Cannes när det inte är mässor.

Så många år, så många minnen: Alla fester på yachter, takterrassser, stränder. Alla möten, vänner och middagar. Alla kolleger som varit med mig. Utflykter till öarna utanför Cannes, till Monacco (två gånger) och resor vidare till Nordafrika (Tunisien och Marocco). Alla shoppingdagar och stranddagar, eller åtminstone lunchpauser. Men nu är den 46-åriga Schulmanska MIP-traditionen avslutad, och efter minst 23 resor till Cannes kanske jag väljer ett annat resmål nästa gång.

Bästa festen i år var nog tyska efterfesten till nya tv-serien om kungen och Silvia.
Abba-låtar live och i dj-version. Vi dansade på scenen och drack gratis till efter midnatt.