Utflykt till närområde del 1: Vilnius

Utsikt över gamla stan från Gediminastornet

Och utsikten över den moderna delen på andra sidan floden

Riga i all ära men jag måste ju passa på att utforska närområdet också när jag ändå befinner mig på den här sidan Östersjön. Ett besök i Litauens huvudstad Vilnius är så klart ett måste. Dessutom ligger den bara fyra timmar bort med (lyx)buss. Som att flyga, fast man får ta med så mycket vätskor man vill. Omfattande meny av mat och snacks, egen videoskärm med filmer och spel, wifi samt flyg... förlåt bussvärdinna som serverar gratis kaffe.

Vilnius pampiga katedral mitt i stan

Redan när dubbeldäckarbussen rullar in i Vilnius slås jag av hur annorlunda det är från

Riga. Allt verkar så välordnat på något sätt. Visst finns det slitna fasader, ödetomter och omfattande renoveringsprojekt även här men inget är lämnat åt slumpen, allt är tydligt skyltat och förklarat. Den där återkommande Rigafrågan "Vad händer här?” ställer man sig aldrig i Vilnius. Vid varje byggprojekt står annonserat vad det ska bli och när det är klart. Vid alla hus och platser av historiskt intresse står förklarande plaketter på engelska och litauiska, och dessutom står i vart och vartannat gathörn skyltar som pekar ut riktning och avstånd till de viktigaste turistattraktionerna. Allt är lite mer preussiskt. Folk är smakfullt klädda och lågmälda. Svensexgängen och ”Ryanairturismen” verkar inte ha hittat hit. Märkesbutiker och dyr inhemsk design kantar Gamla stans gångstråk, men förutom alla exklusiva boutiquer är prisnivån långt under Rigas och turistfällorna färre. Enhetspriset på alla museer verkar vara två eller max tre euro, vilket är skrattretande lite med tanke på hur bra de är. Jag hann med en del eftersom det regnade större delen av min Vilniusvistelse. Imponerades bland annat av de arkeologiska utgrävningarna från 1200-talet i källaren till det återuppbyggda ”storfurstarnas palats”, det välbevarade KGB-högkvarteret (komplett med avrättningsplats i källaren) och utsikten från Gediminastornet (som år 1989 för övrigt var slutpunkten för den ”baltiska kedjan”, en manifestation för självständighet i form av en mänsklig kedja från Tallinn till Vilnius.)

I hotellväg kan jag varmt rekommendera Domus Maria, inrymt i ett gammalt kloster men toppmodernt. Tjocka, kalla stenväggarna och avstängd centralvärme (så klart, det är ju faktiskt maj trots kylan) var väl ingen toppenkombo men personalen lånade snällt ut ett extraelement.

Det enda konstiga med Vilnius är att inte fler turister hittar hit. Den är utan tvekan den vackraste och antagligen också den säkraste och mest turistanpassade av de baltiska huvudstäderna. (Dock är jag redan lokalpatriot så måste säga att Riga är min personliga favorit, men det är bara för att jag gillar det som är lite slitet.) Så skynda er att åka till Vilnius innan de kommer på att allt är alldeles för billigt!

Den vackra St. Anna-kyrkan

Gågatan utanför mitt hotell
Bra pannkaksrestaurang till höger