Dans och musik vid frihetsmonumentet (uppfört 1935) Många hade med sig pingstliljor som placerades vid dess fot |
Det är en lustig vecka i Lettland det här. Firanden och
jubileer står som spön i backen. I måndags var
Till och med hus som ser helt obebodda ut flaggar, och kommer förhoppningsvis att kunna fortsätta med det många år framöver. |
dag
snubblade jag över den lite obehagliga anledningen till att de är så noga med att flagga just denna vecka…
Segermonumentet, uppfört 1985, med fem stjärnor, en för varje år av krig 1941-1945. Den som undrar vad Sovjetunionen hade för sig innan dess, och efteråt också för den delen, kan med fördel se dokumentären "Soviet Story" |
I Uzvaras-parken på ”vår” sida av floden stöter jag
plötsligt på en stor mängd små tält och en stor mängd utposterade poliser. Man
verkar förbereda för någon typ av festival. Grillar placeras ut, öl läggs på
kylning. Verkar riktigt mysigt, tills jag tittar upp och inser var jag är. Jag
är vid foten av ”segermonumentet” som hedrar Sovjets seger i andra världskriget, och det är så klart firandet av detta 70-årsjubileum som nu förbereds.
Visst skulle jag gärna stå där och skåla för 70 år av fred, men på skärmarna
som monterats upp inför morgondagens konsert står det ”Victory” (på engelska,
ryska och lettiska, i femuddiga stjärnor) inte fred, och definitivt inte frihet.
Nej, det som blev fred för Västeuropa blev ju som bekant årtionden av diktatur
för Östeuropa. Det monument där vi firade 25 år av frihet i måndags fick
visserligen stå kvar under Sovjettiden men den som la blommor eller anordnade
en samling vid det blev oundvikligen skickad till Sibirien. Så det är väl inte mer än rätt
att Segermonumentet nu får stå kvar också, och imorgon samlas stora delar av Rigas
ryska befolkning där för att hedra dem som stred i kriget, utan att behöva oroa
sig för repressalier. Det är det som kännetecknar en demokrati.
Veckans lettiska språkskola: uzvaras = seger, frihet = brīvība, fred = miers.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar