Fortfarande inget direktnummer till någon kontaktperson, eller ens en mailadress eller ett ärendenummer. Hade jag inte vetat att jag ansökt om ett bolån hade jag trott att det där pappret var nån typ av spam. Längst ner i nåt hörn lyckades jag hitta en allmän info-adress till vilken jag mailade att jag ville ändra lånesumman från det jag spontant fyllt i på deras hemsida. Den informationen nådde så klart inte fram, så nån vecka senare kommer bekräftelse på lånet med Skuldebrev och allt vad det nu heter, med den gamla summan ifylld. Fortfarande inga närmare kontaktuppgifter till någon på banken, men genom att ringa ett växelnummer längst ner i något annat hörn lyckades jag i alla fall lokalisera någon som hade hand om mitt ärende och ändra summan. Passade då på att fråga om han kunde ge några råd om det här med bunden vs fast ränta och allt, men det kunde/ville/fick han inte. Inte heller kunde jag pruta på räntan, som man ju har hört att man ska göra.
Jag vet att man ska jämföra banker och vara ”otrogen” till höger och vänster, men jag är helt enkelt för lat. Jag gillar ju Skandiabanken. Har varit kund där sen starten -94 nästan. Det är ändå på sätt och vis lite humor i det här med att de är så svåra och frånvarande. Tydligen (säger min mäklare) brukar någon från banken vara med när man tillträder lägenheten. Ofta brukar till och med kontraktet skrivas på banken. Jag har MYCKET svårt att tro att min ”kontakt” på banken, som jag av adress och dialekt nu har förstått sitter i Linköping, skulle åka upp till Stockholm och hålla mig i handen bara för att jag köper en lägenhet. Nej, det är ”Sköt dig själv. Besvära inte oss så ska vi inte besvära dig.” som gäller. Det är som ett högst oseriöst men rätt funktionellt långdistansförhållande.
Det finns olika skäl att använda en bank med "kontor". Det här är väl ett bra exempel! Varje gång jag köpt och sålt hus / lägenheter så har den slutliga affären gjorts upp på köparens bank..
SvaraRaderaNanne