lördag 5 april 2025

Två dagars tempelskådning i Aten

Molnen tornar upp sig över Parthenon

Det är dags att lägga en ny europeisk huvudstad till samlingarna: Aten. Faktum är att jag nog inte har varit på det grekiska fastlandet tidigare. Resor till Rhodos som liten och en övernattning på Korfu på väg till Albanien för några år sedan är min samlade Greklandserfarenhet.

Kvällsutsikt från hotellets takbar.
Förväntningarna var låga. Av alla jag pratat med var det bara en som var överväldigande positiv, alla andra beskriver Aten som antingen fruktansvärt eller helt ok. Är det vackert, finns det nåt att se? får det samlade svaret "nja". Jag måste säga att staden från luften gav ett ganska slående intryck med allt det vita men från flygbussen in mot stan är det mest blandade nyanser av grått. Flygplatsen ligger förvånansvärt långt från centrum. Inga snabbtåg eller direktbussar finns att tillgå. Det är ståplats på buss i en dryg timme för 5,50 EUR som gäller, ståplats på t-banan i en knapp timme för 9, eller en Uber för ca 50.


Utsikt från vår balkong på Attalos hotel.

Jag är mycket nöjd över att ha hittat ett hotell mitt i stan med såväl balkong som takbar, båda med perfekt utsikt över den ikoniska Akropolis-klippan. Tyvärr är det svinkallt när vi är där, nåja 15 grader och ständigt hotande regnmoln, men takbaren har även en inomhusdel och hotellrummet är skönt uppvärmt så det går ingen nöd på en ändå. Bara att pälsa på sig när man ska tampas med Akropolis på närmare håll. Jag vågar inte ens tänka på hur det måste vara att besöka den här stan och de här sevärdheterna på sommaren, eller en varm helg för den delen. Redan en mulen tisdag i april befolkas gatorna av horder av turister. Detta verkar av oklar anledning vara gruppresornas mecka. Folk rör sig inte parvis eller familjevis utan de flesta är skolklasser, konferensgäng, partygäng, you name it gruppen är här. Akropolis är dock ett stort område med massa tempel, teatrar och ruiner, krönt av det pampiga Parthenon. Fantastiskt vackert och en fantastisk utsikt. Härifrån är allt vitt igen. En välkommen paus från de trånga gatorna.

Stensamling och utsikt från Akropolis-klippan.

Aten påminner mig mycket om Rom, samma problem med överturism, samma styvmoderligt placerade antika lämningar överallt, samma brist på infrastruktur, hysteriska trafik och smala trottoarer. Dock lite lättare att hitta bra restauranger och mysiga uteserveringar i Aten. Egentligen lite för kallt för uteservering men med middag bredvid en infravärmare ordnar det sig ändå, men jag kan inte låta bli att undra varför det bara är i Sverige som restauranger erbjuder filtar? Okej att det är varmt större delen av året i andra länder men från november till april skulle det väl inte sitta fel med en filt?

Dag två ger vi oss på ett nytt tempel/ruinområde vid Akropolis-klippans fot. Största uspen här är Hefaistos tempel men också ett inomhusmuseum med saker man grävt upp, perfekt för alltför varma eller kalla dagar. Tröttnar man på artefakter, statyer och tillsynes slumpmässigt placerade stenblock kan man roa sig med att titta på alla fina katter som bor här, liksom på Akropolis. De verkar vara väl omhändertagna och får mat av de anställda som arbetar på respektive område. Det kan inte vara lätt att vara mus i Aten konstaterar vi. Även två sköldpaddor bor här i det låglänta tempelområdet.

Fina vyer från Heifastos-templet.