|
"Palmer" av valbarder (de där de silar krill med) |
Nu åter i Fairbanks efter vår
utflykt till ”The Top of the World” (Barrows slogan). Imorse hade
snön lagt sig och grannbarnen var förtjusta över att
kunna göra snöbollar. Resten av året är det för
kallt för kramsnö uppe i Barrow. Fairbanks 14 grader kändes
som en värmebölja när vi klev av planet. Täckjackan
är nu bytt mot regnjacka.
Trots kylan kändes Barrow som en
varm stad. Redan innan hade vi hört att alla alltid är
glada där, och det stämde verkligen. Detta trots att det är
en helt torrlagd stad. Alkohol är förbjudet, om du inte har
ett speciellt tillstånd. Då får du köpa in
mindre mängder. Glädjen är i de flesta fall helt
naturlig så att säga. Kanske beror det på att
lönerna är mycket högre än i resten av landet,
delvis för att matcha de rätt höga priserna förstås.
Många kommer dit från olika delar av världen för
att jobba, som den thailändske taxichaufför som vi hyrde
för en timslång utflykt igår. Han verkade inte alls
lida av kylan utan pratade entusiastiskt på om sitt tillfälliga
liv i Barrow, på obegriplig engelska.
|
Varför är hus på oländiga nordliga breddgrader alltid så färgglada? |
Dock är den största
delen av befolkningen inhemsk och bor permanent där uppe på
tundran. På sommaren kör de fyrhjulingar och på
vintern snöskotrar. Utanför husen hänger renskinn och
renhorn, eller sälkött på tork. På vintern
jagar man val. Ett annorlunda liv på en annorlunda plats
onekligen, men staden känns ändå mer ”välutrustad”
än en svensk stad av samma storlek (4 000 pers). Det finns tre
stora mataffärer, museum, bibliotek, sporthall, sjukhus, flera
restauranger (men inga barer så klart) och sju kyrkor av olika
inriktningar. Både jag och Ninna tyckte staden var mycket
sevärd, men det bygger väl på att man gillar det som
är lite slitet och inte helt tillrättalagt. De omgivande
vidderna, naturen och folket borde dock tilltala vem som helst. Ninna
vill gärna åka tillbaka på sommaren medan jag gärna
skulle åka tillbaka på vintern. Jag gillar ju snö så
där skulle man nog få sitt lystmäte, och sen är
det tydligen större chans att se de där arga isbjörnarna
då också.
|
Uppspolade maneter vid stranden. Såg även uppspolade trilobiter, sånna där som bara finns som fossil där hemma.
I arktiska vatten lever och frodas de. |
Fick bloggadressen av far din. Roligt att läsa - och lärorikt!
SvaraRaderaHälsningar
Bosse P