Det blir inte så mycket svemester för mig den här sommaren. Redan nästa vecka är dags att packa resväskan och betala för sedvanlig pinne i näsan (antigentest, den billigare och snabbare varianten av PCR, som räcker för inresa i vissa länder). Vart det bär av får ni se på onsdag, men jag kan avslöja att en hotellnatt redan nu är bokad i land nummer 62, som är en annan av Europas mikrostater. I höstas bockade jag ju av Liechtenstein.
I brist på semester och resor har det blivit en hel del ”svejobb” här under våren och försommaren. Närmare bestämt filmning för min uppdragsgivare Axess TV i Bergslagen inför en ny dokumentärserie om gamla järnbruk som kommer i höst. Båda filmomgångarna har vi haft ”tur” med vädret såtillvida att det åtminstone inte har varit för varmt och nära nog exakt samma väder båda gångerna: runt +10 och mulet med inslag av duggregn. På grund av en dag med alltför ihållande regn när vi spelade in i slutet av maj fick vi åka upp igen nu i veckan. Kyla kan man stå ut med men elektronik och väta kommer nämligen inte alltför bra överens.
Bruken som behandlas är Wanbo utanför Smedjebacken, Ramnäs, Engelsberg och Norn. Den ena platsen vackrare än den andra, speciellt så här års när den allt intensivare grönskan ständigt vattnas av livgivande regn. Vatten i form av sjöar och åar är också ständigt närvarande. Vattendragen var ju en förutsättning för att driva bruken och sedan transportera järnet. Enda nackdelen med vatten är att det gillas även av mygg, vilka nu senast ansåg att det hade blivit varmt nog att börja föröka sig och trakassera programledare och filmare. Så ser ni konstiga miner och ryckiga gester i avsnittet om Norn är det myggens fel!
Första filmomgången hade vi förmånen att bo på Engelsbergs bruk, där vi även spelar in seminarier då och då. Boendet där är endast till för gäster på dessa och liknande men det håller en enormt hög klass och inredningen är så smakfull att man smäller av. Kontrasten till måndagens boende på stadshotellet i Hedemora var stor, men allt har sin charm. Detta hotell är inrymt i ett stort gammalt hus mitt i stan, varav bara vissa delar verkar användas. På andra våningen flagar färgen och många fönsterrutor är krossade. Det är lite östeuropa-känsla. Sen finns det stora, tomma rum för bar och nattklubb som så klart var igenbommade under vårt besök, men det var nog coronarelaterat. En restaurang fanns dock men vi begav oss till restaurang Stället som verkade fräschare, och det gjorde oss inte besvikna. Rejäla portioner och god mat! Sen somnade man gott och lyssnade till tystnaden. När man bor mitt i Stockholm är varje småstadsbesök mer vilsamt än det bästa spa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar