Det är dagar som denna som tvivel ibland slår klorna i en.
Varför köpte jag nu en lägenhet mot norr? Jag vet ju att jag avskyr att bo så att solen skiner rakt in och man måste
freda sig medels intrikata system av persienner och markiser. Jag vet att det
blir olidligt på sommaren och att de flesta växter får ohyra och dör i hettan
på en söderbalkong. Men sen är det ju de här olidligt kalla vårveckorna när jag
ser grannarna mitt emot sitta på balkongen, i kortärmat. Ansiktena vända mot
solen. Pelargonerna ute på luftning. Det ser konstigt men skönt ut och jag får
lust att öppna fönstret och ropa: ”Är det verkligen varmt där hos er?”
Går ut och känner av mikroklimatet på min egen balkong.
Känns som minusgrader. Isskorpor på blomlådorna Kallt är bara förnamnet.
Idealet vore att bo i ett vändbart hus där balkongerna låg åt söder på våren
och sen förflyttades mer och mer åt norr vartefter sommarvärmen kom. Jag kom
just på varför folk bor i villa: Då kan man ha en uteplats på varje gavel och
flytta på sig själv utefter vädret. Smart!
Pärlhyacinter som just överlevt sin första natt på balkongen |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar