Återbesök i fina Toronto

En av flera stränder i Toronto. Ganska folktom nu i semestertider

Jag tror det var efter att jag sett Michael Moores dokumentär Bowling for Columbine som jag blev sugen på att plugga i Kanada. Speciellt fascinerad var jag av scenen där han stövlar in hos intet ont anande Torontobor för att visa att kanadensare har så stor tillit till sin omvärld att de inte ens låser om sig. Istället för att bli skrämda eller arga över att plötsligt ha en främmande, fet amerikan på hallmattan (för de flesta hade faktiskt inte låst sina hus) tog de hjärtligt emot honom. Sagt och gjort pluggade jag i Toronto 2004-2005, blev lika hjärtligt mottagen som herr Moore, och nu är jag tillbaka för att hälsa på en av mina roomates från förr. Och det är precis som i dokumentären. När min vän Robyn upptäcker att hon bara har en nyckel uppmanar hon mig att helt enkelt strunta i att låsa lägenheten. Som europé är jag helt chockad och kan inte låta bli att gömma datorn lite innan jag går ut, men hon försäkrar mig att inte ens hyresvärden låser om sig. Visserligen har huset en portvakt på plats från lunch till midnatt, men ändå. Detta genomsyrar hela Kanada. Man ställer väskor ifrån sig lite hips om happ, mobiltelefoner läggs på bord utan att försvinna, etc, etc. Lägg till detta att nästan alla är lättsamt trevliga, serviceminded utan att vara påträngande och gärna småpratar. Trevligt land helt enkelt! Det är roligt att se väninnans uppriktiga förvåning de få gånger någon inte är trevlig. Själv är man ju lite mer van…

Skyskrapor och småaffärer sida vid sida. Underbart!

Efter ett visst debacle med flyget till Toronto förlorade jag en halv semesterdag (alla som ska åka till Kanada uppmanas härmed att besöka denna webbsida för elektronisk visum i god tid innan avresa, och inte två timmar innan planerad flight) men som tur var inte mer än så, tack vare fantastisk biljettpersonal på Arlanda som lyckades boka om mig till dagen efter jag skulle ha rest. Hade ändå tillräckligt med tid för att återstifta bekantskapen med denna min favoritstad i världen innan bilresa upp till hyrd sjöstuga och mer lantlig semester.

Vad är det som är så bra med Toronto då? Det är nog blandningen av bebyggelse och bostäder/affärer. Skyskraporna dowtown och ner mot sjön är jättesnygga och fulla av kontor eller lyxiga ”condos” som man kan drömma om att bo i. Men ganska snart ersätts de av låga hus med caféer, restauranger och affärer. Alla huvudgator är fulla av kommersiella lokaler. Oavsett var i stan man bor är en mataffär, en exotisk restaurang, ett café och en pub aldrig mer än ett stenkast bort. Så här på sommaren är det inte så långt ner till ”stranden” heller, även om vattnet i lake Ontario är lite väl smutsigt att bada i. Nåja, inte långt norrut är vi nu vid betydligt klarare vatten i lake Huron. Bilder från det i nästa inlägg.

Down town Toronto med CN-tower i bakgrunden.
Trevligt att åka upp och titta på utsikten och äta en god måltid. De har faktiskt en riktigt bra och inte alltför dyr restaurang!