Då det var sol och helg på samma
gång här i förrgår (i Riga inträffar detta förvånansvärt ofta denna sommar) fann
vi det säkrast att för en gångs skull inte förlägga strandutflykten till
Jurmala utan bege oss till vad som enligt guideboken skulle vara en oupptäckt
pärla lite längre bort: Saulkrasti. Närmare bestämt en timme med tåg och
dessutom på ”fel” sida av stan för vår del. Men det är smällar man får ta.
Mycket riktigt var det inga andra
utlänningar på tåget mot Saulkrasti och ungefär halvvägs klev dessutom de
flesta lettiska strandbesökare av vilket skvallrar om att det troligen finns en
närmare strand också. Nåja, hela Rigabukten är väl mer eller mindre en enda
lång sandremsa så det gäller bara att hitta sin favoritplätt.
|
Väntan på tåg på centralstationen |
Det såg inte så lovande ut när vi
nästan ensamma klev av vid slutstationen. Där fanns ingenting förutom ett för
en gångs skull nyrenoverat stationshus. Snabbt följde vi efter ett fåtal
medpassagerare med strandväskor, och efter någon kilometers promenad på en bedagad
trottoar genom vacker tallskog kom vi fram till en vägkorsning med mataffär,
cykeluthyrning, en enkel restaurang och strand! Inte Jurmala direkt. Tystare
och något färre solbadare men absolut ingen ödestrand. Största fördelen var det
djupare vattnet. När det är 18 grader vill man inte vara tvungen att promenera
en kilometer ut innan man kan doppa sig. Här räckte det med att gå ut några meter i
grumligt vatten så var man på lagom djup.
|
Saulkrasti beach. Dis men varmt. Bra utsikt över ovädret på andra sidan Östersjön |
Sen skadar det aldrig att tågledes
få se lite mer av detta vackra lilla land heller. Efter Rigas övergivna
industriområden tar tallskogen snart över, endast här och var avbruten av små
stugbyar. De flesta letter verkar ha en sommarstuga. Alla plockar svamp och
bär. Det är tydligen fritidsnöjet nummer ett här, eller en del av försörjningen.
I våras satt huckleförsedda små gummor på pallar lite här och var i stan och
sålde blommor. Nu säljer de även blåbär. Jag hoppas de kommer att sälja svamp
snart också. Visst skulle jag själv vilja ge mig ut på plock men det känns inte
som om man har en chans mot två miljoner letter som går skallgång i sina
hemmarker.
Veckans ord: saulkrasti = solkusten, gailene = kantarell, mellenes = blåbär, ērce = fästing (varnas det för på skyltar i skogen här)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar