Vacker ö för alla smaker

Just hemkommen från Sveriges mest osvenska resmål: Gotland. Av någon anledning famlar man alltid efter passet när man ska dit, och sen kommer man på sig. De må kännas exotiskt och ligga oländigt till men det är ändå Sverige.

Till er som av någon anledning ännu inte varit där finns bara en sak att säga: Åk! Men kom ihåg att ”planering är silver, boka är guld”. Trevligast och billigast blir det om man bokar boende ett halvår eller mer innan. Då kan man få tag på de bästa lägenheterna eller stugorna. Bästa och billigaste sättet att ta sig dit är att boka flyg några månader innan och hyra bil på plats. Men tar man bara en hotellhelg och är beredd på okristig nattbåt eller dyra flyg går det att vara spontan också.

Det roliga med Gotland, och något som säkert bidrar till den goda stämningen, är att det finns något för alla; från minsta bebis till skröpligaste åldring. Uppstyrda aktiviteter, sporter, lekar eller spontana naturupplevelser. Museer, utställningar, kultur. Trendiga caféer, traditionella konditorier, restauranger, snabbmat, barer, klubbar, ölhak.

Då årets Gotlandsresa bara varade i två dar höll vi oss i Visby men bara där finns det mesta för de flesta. Har varit där 7-8 gånger i vuxen ålder men ändå finns något nytt att se varje gång. Man upphör aldrig att fascineras över hur idylliska små gränder och hus det finns, hur många nya små fik som ploppar upp överallt och hur snyggt medeltida ruiner är som bakgrund till det hela. Trots ett annars bra lokalsinne lär jag mig aldrig hitta i Visby, men fördelen med det är att man alltid får se något nytt.

Är det inte bara galet party och skränigt där då? frågar sig kanske vän av ordning. Nja, det finns faktiskt utrymme för alla nivåer av uteliv: En stillsam öl, god middag i solnedgången och hemgång vid tio eller att gå direkt från efterfesten till Kallis (som öppnar kl. 12) och allt däremellan. Vill man bara ha hemaliv och total tystnad kanske det är bäst att söka sig utanför Visby. Är man över 30 och vill träffa stockholmare i sin egen ålder är det vecka 30 som gäller. Då råder en skön mix av partyfolk från 25-50+.

Bad-kö på bryggan utanför Kallis vid stängning kl 18.30

I år provade jag för första gången på det (ö)kända After Beach-partyt på Kallis. Onekligen en upplevelse. Får jag välja prioriterar jag nog en extra timme i solen istället för att dricka ljummen rosé i stekande hetta, men kul att ha testat. Mycket sympatiskt att det delas ut gratis ramlösa till alla gäster. Ja, flaskorna nästan prackas på en. En när man kommer och en när man går, minst. Skönt att slippa betala eller köa för sitt ”varannan vatten”. Och sedan är det obligatoriskt dopp från bryggan utanför.

”Sommar i stan"

...Är det höjden av livskvalitet eller helvetet på jorden? Båda ståndpunkterna framförs med stor bestämdhet och goda argument, ibland även med samma argument: Det är helt folktomt; lugnt och skönt i trafiken (eller en skrämmande känsla och hög inbrottsrisk). Det är fullt av trevliga turister (som är i vägen och inte kan bete sig som folk). I stan finns alla bekvämligheter man behöver (men charmen med sommar är väl ändå det enkla livet utan internet och obegränsat med rinnande vatten?). Tänk på alla mysiga uteserveringar (fast de bästa ställena håller stängt och man riskerar hamna i någon omysig turistfälla).

Förgäves har jag försökt generalisera över vilka som intar den ena eller den andra ståndpunkten. Möjligen kan det vara så att de som inte är uppvuxna i Stockholm tycker det är mindre hemskt att vistas här året runt. Speciellt de från ”landet” samt de som tvingats vara mycket på landet som små, ja alla som känner att de fått överskott av natur helt enkelt. Medan många ”urstockholmare” har det inpräntat i sina gener sedan 3-4 generationer tillbaka att på sommaren ska man ut på landet, punkt slut. Men detta stämmer långt ifrån på alla.

Mina känslor gentemot ”sommar i stan” har alltid varit mer eller mindre ångestfyllda. Nu när jag bor i en sval lägenhet på någorlunda sommarlivliga Söder känns tillståndet acceptabelt men inte optimalt, och jag undviker det så klart i möjligaste mån. Jag har dock en ”sommarregel”. För att något ska räknas som en sommardag ska man helst a) äta en måltid utomhus och b) ta ett dopp utomhus. Detta låter sig visserligen göras både i stan och på landet. Idag har jag t.ex. (förutom att ha pimpat en trist församlingslokal inför en begravning och gjort ett par reafynd på stan) ätit lunch i ett folktomt Tessinparken och middagspicknick i ett packat (i dubbel bemärkelse) Tanto samt tagit ett kvällsdopp från den överfulla bryggan där. (Vilket påminner mig om att det är hög tid för en dusch nu…). Mycket intressant upplevelse. Det finns en stor sandplätt med några palmer där nu för tiden. På och kring denna hänger hela söderort. De hipsters som är kvar i stan hänger längre upp i gräset. De tycker väl att palmer och brygga med hopptorn är lite vulgärt. Vad vet jag.

Men nu får det snart vara slut med stadshäng, i Stockholm i alla fall. Imorgon blir det eländesbåten till Visby. Har i alla fall upptäckt en buss som går från Gullmars till Nynäshamn, så man slipper pendeleländet. (Nej, det är inte båtbussen för över 100 kr utan en SL-buss som tar precis lika lång tid.) Känns tryggt att återförenas med resten av innerstadsborna!

Fästingfritt bad

Så här års kanske några har hunnit tröttna på den närkontakt med naturen som sommaren ofelbart medför, speciellt när man rullar ut sin filt eller handduk för att sola: Är det inte sand och grus är det gräs, skräp och insekter (varibland fästingar intar en ohotad bottenposition). Komplicerade och dyra vaccinationsprogram har de tvingat oss till, och då får man säkerligen borrelia förr eller senare ändå.

Men i helgen fick jag tips om en civiliserad badplats som är fri från allt detta: Saltsjöbadens dambad (finns även herrbad). Man tar Saltjöbanan (varning, går väldigt sällan) rakt ut i spenaten, och från Saltsjöbadens station finns sedan en bred asfalterad gångväg fram till badet ute på en holme. Inne på badet finns även en sandstrand för blandade sällskap men vill man ha det riktigt bekvämt väljer man ett av badhusen (herr eller dam) där solning sker på trädäck i två plan med trappa ner till den sandbottnade och lagom grunda badplatsen. Några av däcken är dessutom vinklade, för en perfekt sol- eller läsvinkel, och man kan välja mellan öster- eller söderläge. I anslutning till soldäcken finns även en rad söta små individuella omklädningsrum där man kan ha sina grejer i skydd för solen. Det hela är som naturens version av ett solarium, inklusive det faktum att många solar nakna. Så för den som känner att en och annan naken tant är mindre störande än att tampas med skräniga ungdomsgäng i parker eller stora barnfamiljer på långgrunda stränder är detta ett utmärkt solbadningsalternativ. Finns även förtäring i form av enklare servering inom badområdet samt tjusigt bryggspaningsställe strax utanför, med misstänkt övertrevlig personal och fantastiska färska räkor.

Räkor och aioli på Holmen Kök och Bar

Det idylliska träbadhuset, sett från serveringen, omgivet av klassisk badstrand. Där inne vill man inte ta bilder...

Oväntat möte i skärgården

Vi har just klarat oss igenom en fredagskväll på Sandhamn, i sällskap av horder av rödflammiga skärgårdsentusiaster. Lite för mycket av den första semesterspriten i kombination med den oväntade solen gjorde att kvällens ansiktsfärg var röd och berusningsgraden hos ö-gästerna något högre än normalt.

Lördagskvällen har jag och pojkvännen mött upp med ett större sällskap och kollat läget på Linanäs Skeppskrog på Ljusterö. Klockan har passerat tio och stämningen på stället är lätt avslagen så vi beslutar att båtledes vända hemåt (till en väns närbelägna landställe, inte in till stan) när en upphetsad man på cykel informerar om att en ”älg eller nåt” setts simma ute på fjärden. Äntligen lite lördagskvällsaction!

Vildsvin i solnedgång

Vi styr mot den simmande varelsen som nu befinner sig en bra bit från land. Har tyvärr ingen kikare eller kamera med zoom. Sällskapet i båten gissar vilt: ”Är det en älg, rådjur, hund, storsjöodjuret?” Horn har den i alla fall inte. Vi glider närmare. Vad det än är vill vi inte skrämma det och orsaka dess drunkning. Än mindre vill vi ha ett panikslaget djur i båten. Till slut kommer vi nära nog för att höra ett ansträngt nöffande och se ett nyfiket tryne vändas mot oss. Det är ett vildsvin! Svinet gör en vid u-sväng och vänder tillbaka mot Ljusterö.

Tydligen inte ovanligt att de ger sig ut och simmar så där men vi hade i alla fall aldrig sett något liknande.